I uppsatsen redogörs för uteslutning på grund av överenskommelser som syftar till att snedvrida konkurrensen. Uteslutningsgrunden infördes i och med genomförandet av LOU-direktivet och fokus för redogörelsen är de konsekvenser för berörda parter som bestämmelsen kan medföra. I anslutning därtill sker en redogörelse av konsekvenserna av bestämmelserna om utredning av, beslut om och undantag från uteslutning, vilka har bedömts vara av betydelse för uteslutningsprocessen. Redogörelsen för bestämmelserna om uteslutning enligt LOU sker mot bakgrund av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU och med hänvisning till de konkurrensrättsliga reglerna om konkurrensbegränsande samarbeten. Omarbetningen av upphandlingslagstiftningen föranleddes av behovet av att effektivisera upphandlingsförfarandet genom enklare och mer flexibel lagstiftning. Mot den bakgrunden är det av intresse att undersöka huruvida bestämmelsen om uteslutning svarar mot målsättningen att göra upphandlingsreglerna enklare. Tilldelning av ett kontrakt kan vara avgörande för leverantörens fortsatta verksamhet och uteslutning utgör således ett för leverantörer mycket kritiskt skede i upphandlingsprocessen. Upphandlande myndighets beslut om uteslutning måste vara välgrundat och frågor om tillämpningen av bestämmelserna om uteslutning behandlas frekvent i rättstillämpningen. Den rättspraxis som presenteras visar att tillämpningen av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU var förenad med vissa svårigheter. Redogörelsen för bestämmelsen enligt LOU visar att det synes finnas skäl att anta att LOU kan medföra liknande tillämpningssvårigheter. I analysen diskuteras de konsekvenser som bestämmelsen kan medföra för berörda parter med fokus på främst tillämpningssvårigheter. Tillämpningssvårigheterna kan främst härledas till avsaknaden av närmare definitioner och förklaringar avseende vissa begrepp vilket ger upphov till ett stort tolkningsutrymme. Därutöver lämnas mycket att avgöras av den upphandlande myndigheten vilken, inom ramen för proportionalitetsprincipen ska beakta omständigheter i det enskilda fallet. En sådan ordning innebär att ett större ansvar åvilar den upphandlande myndigheten och att utrymmet för skönsmässig bedömning är stort. För leverantörer synes en sådan ordning vara positiv i den bemärkelsen att hänsyn tas till omständigheter i det enskilda fallet varvid olika fall behandlas olika. Samtidigt leder en sådan ordning till minskad förutsebarhet och därmed en osäkerhet om vad som faktiskt gäller.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-137045 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Strömberg, Madeleine |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds