Plan- och bygglagstiftningen i Sverige är utformad för att värna om kulturvärden i byggnader och byggnadsområden. Detta ställer högre krav på fastighetsägare till dessa byggnader, då de omges av fler regler än konventionella byggnader och byggnadsområden. En byggnad med höga värden får inte förvanskas, och ändringar av byggnader generellt ska utföras varsamt. Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av förvanskningsförbudet och varsamhetkravet i Plan- och bygglagen har sett ut historiskt, med fokus på ett avvikande rättsfall, MÖD 2019:25 för att undersöka dess eventuella prejudicerande verkan. Åtta rättsfall, som har behandlats i Mark- och Miljööverdomstolen mellan 2019-2024, har analyserats. Resultatet indikerar ett visst prejudikatvärde i MÖD 2019:25, tillsammans med ett förtydligande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65942 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Östling, Anders |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds