På grund av slitage och klimatförändringar är Slussen i Stockholm i behov av en ombyggnation. Nya Slussen kommer ha ökad strömningskapacitet och därav följer ökade strömningshastigheter. De ökade hastigheterna har resulterat i att erosionsskydd har designats för den närliggande sjöbottnen. Idag finns det en mängd olika handböcker, riktlinjer och krav för att dimensionera ett erosionsskydd. Flera studier världen över har utförts i syfte att ta reda på de mekaniska egenskaperna hos skydden. Däremot finns inget större fokus angående den effekt som olika skydd har på klimatet. Då klimatförändringar är en av anledningarna till att Slussen byggs om, är den global uppvärmningen för de valda erosionsskyddet en viktig aspekt att ta hänsyn till. Vi har utfört partiella Livscykelanalyser (LCA), fas A1-A5, för fyra olika erosionsskydd: Bergkross, Betongkross, Standard betongmadrasser samt Gröna betongmadrasser. Resultaten var att betongkross hade lägst klimatpåverkan och att standard betongmadrasser hade högst. Betongkrossen är återvunnen och har därför mycket små utsläpp i produktionskedet i LCA:n. Värt att notera är dock att beständigheten hos betongkross i strömmande vatten är ett mindre utforskat område, och beständigheten kan där av inte försäkras. För betongmadrasserna står framställningen av cementen för de absolut största utsläppen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-278681 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Kihl, Mannix, Shahnazarysani, Mahta |
| Publisher | KTH, Jord- och bergmekanik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20595 |
Page generated in 0.002 seconds