Bostadsbyggandet i Sverige står inför kommande utmaningar. Bostadsbristen ökar och många av landets kommuner anser att de redan nu har en stor bostadsbrist. En orsak som ofta pekas ut är tiden det tar för kommunen att arbeta fram en detaljplan. Samtidigt skärps kraven avseende energiförbrukning för byggnader som byggs efter år 2020. Som en motåtgärd har riksdagen nyligen röstat igenom en lag som utökar möjligheterna att utnyttja de tidsbegränsade byggloven för att bygga tillfälliga bostäder. Tidsbegränsade bygglov kan då utnyttjas för att tillfälligt tillgodose behovet samtidigt som kommunen kan arbeta fram en detaljplan dit byggnaderna sedan flyttas. I detta examensarbete undersöks det hur detta skulle kunna implementera, och samtidigt bibehålla prestandan som byggnaderna är tänkte att ha. Syftet med detta arbete är att undersöka om KL-trä kan användas på ett tidigare outnyttjat sätt, genom att bygga flyttbara moduler som är kompatibla med tidsbegränsade bygglov för att på ett snabbt sätt kunna tillgodose det stora bostadsbehovet. Den stora frågan som detta examensarbete försöker att besvara är ”Hur kan man bygga flyttbara bostadshus med KL-trä som når den nya miljömålen som kommer år 2020?”. Målet är därför att göra en kartläggning och presentera lösningar på de frågor och tveksamheter som kan finnas kring flyttbara byggnader med KL-trästomme, både innan och efter flytt. Trä har länge använts som ett byggmaterial i norra Europa. I Sverige förstördes många städer under 1700- och 1800-talet av bränder. För att förhindra brand och brandspridning mellan byggnader infördes år 1874 ett förbud mot att bygga fler än två våningar i trä, ett förbud som varade i mer än 100 år. Detta ledde till att andra material utvecklades och tog stora marknadsandelar i flerbostadshusmarknaden. År 1994 tilläts det än en gång att bygga högt i trä i samband med att Sverige gick med i EU. Att använda trä som stommaterial har många fördelar, men innebär också specifika områden som är viktiga att ägna uppmärksamhet. KL-trä är ett relativt nytt stommaterial i Sverige och utvecklingen har lett till praktiska lösningar på de problem som är förknippade med trästommar. Genom att utnyttja fördelarna som KL-trä innebär kan flerbostadshus byggas med volymelement som lever upp till dem krav som ställs på flerbostadshus enligt Boverkets byggregler, BBR. Fördelarna är bland annat låg egenvikt, låg värmekonduktivitet och en trevlig arbetsmiljö. Arbetets slutsatser är bland annat: För att nå ett gott resultat i hela processen är det viktigt att planeringen håller hög kvalitet. Stor vikt bör läggas på utformning av brandskydd och akustisk prestanda som lever upp till kraven på platsen för det tidsbegränsade bygglovet och på återuppställningsplatsen.* I projekteringsskedet är det viktigt att se till att de valda tekniska lösningarna är lätta att installera och plocka isär.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-210915 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Babic, Nino |
| Publisher | KTH, Byggnadsmaterial |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-BYMA, 0349-5752 ; 05 |
Page generated in 0.0018 seconds