Det här examensarbetet inriktar sig på att försöka förstå hur samhällsplanering är tänkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten är att olika aktörer verksamma inom samhällsplanering skall få en djupare förståelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar särskilt på begreppen system och systemperspektiv. Examensarbetes syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda ett bredare system-perspektiv inom samhällsplanering. Konkret innebär ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system består av och att förstå hur systemet fungerar. En sådan förståelse skulle ge bättre förutsättningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstå orsaken till varför saker blir som de blir. Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstå systemet samhällsplanering. En blandning av olika metoder har använts, vilket delvis brutit mot traditionella naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder. Vi betonar nödvändigheten av att angripa ett system som samhällsplanering med inter-disciplinära ansatser. Samhällsplanering är inte ett system som låter sig begränsas till att tillhöra en sorts vetenskap. Vikten av att presentera resultat på olika vis betonas starkt. Personer från olika professioner och forskningsinriktningar talar i dagsläget olika språk. Våra sammanfattande slutsatser är: Samhällsplanering bedrivs idag utifrån ett alltför begränsat systemperspektiv. Det finns ingen unison bild av vad systemet samhällsplanering består av eller hur det fungerar. Systemet samhällsplanering är otroligt komplext och i ständig förändring. Detta kräver att olika aktörer, för att öka sin förståelse, tillsammans skapar en bild av systemet. Det räcker inte längre att en aktör, t.ex. akademin, försöker att ensam erbjuda svaren på de frågor som söks. Det behövs nya metoder och verktyg för samhällsplanering, naturvetenskapliga och samhälls-vetenskapliga metoder måste få samverka och erbjuda förklaringsmodeller för systemet. Här utgör dagens sektorisering den enskilt största begränsningen. Det finns indikationer på att den formella planprocessen förskjutits till föregående informella planeringsprocesser, mycket pga. att det inte finns något forum för samverkan i den formella plan-processen. Detta gör att det finns risker för att planering inte praktiseras som det är tänkt i PBL. Det är svårt att bedöma vad som är ett lyckat samhällsplaneringsprojekt pga. otydliga visioner och mål, bristen på användning av standardiserade verktyg och avsaknaden av systematisk uppföljning. Detta medför även att samhällsplanering är en ohistorisk och erfarenhetsbaserad verksamhet. Professionella planerare och forskare förväntas vara objektiva i ett system som är präglat av subjektiva värderingar. En mer marknadsorienterad planering kommer sannolikt att leda till att det blir än svårare att nå de nationella mål som finns för samhällsplaneringen. Det finns indikationer på att samhällsplaneringen förflyttas från en politisk till en ekonomisk arena, vilket skulle ge svårigheter att uppfylla syftet med PBL. / This thesis focuses on the understanding of how urban planning in Sweden should be practiced and why it is currently practiced in the manner it is. The intention is that different stakeholders working with urban planning will gain a deeper understanding for the system in which they work. The concepts of system and systems perspective are the main focus of this thesis. The thesis’ aim is to investigate the premises for applying a broader systems perspective in urban planning. A broader systems perspective means that the individual will be in a better position to be able to identify a system’s constituents and how the different constituents interact. Such an understanding would yield greater premises to anticipate consequences from different actions, as well as to understand the causes behind why urban planning is practiced in the manner it is today in Sweden. We have tried to analyse and understand urban planning as a system through literature and interviews with researchers, consultants and municipal officials (non-political). A mixed-methods approach has been used throughout the thesis. This method partly differs from traditional natural science or social science approaches. We emphasise the need to approach a system such as urban planning with inter-disciplinary methods. Urban planning is not a system which is limited to a specific science. We also strongly emphasise the importance of presenting results in a varied fashion. Individuals from different trades and research sciences speak different languages today. Briefly, our conclusions as to why urban planning in Sweden is practiced in the manner it is are: A too narrow systems perspective is practiced in urban planning. There exists no uniform image of what urban planning as a system consists of or how the constituents interact. Urban planning is an incredibly complex system in constant change. This fact demands that different stakeholders together form an image of the system to improve their understanding of the system. It is no longer sufficient that one stakeholder alone, for example researchers, offers solutions to problems in urban planning. New methods and tools are needed for urban planning; different methods must be combined to offer explanation models for the system. The single largest limitation for this to happen is the sectorisation in the system. The formal planning process, which is legally restricted, has shifted to preceding informal planning processes. A reason for this shift is that there are no forums for collaboration in the formal planning process. One consequence is that there is a risk that urban planning in Sweden is not practiced in a manner it is meant to by PBL (Swedish law that regulates planning and building processes). It is difficult to evaluate if an urban planning project is successful due to vague aims and goals, the lack of utilisation of standardised tools and the absence of systematic follow-up. The consequence is that urban planning in Sweden is an unhistorical and empirical based trade. Professional planners and researchers are expected to be objective in a system that is characterised by subjective views. If the planning initiative shifts from the public to the private sector, difficulties will probably arise in terms of reaching Sweden’s national goals for urban planning. In such a case urban planning will most likely shift from a political to an economic arena, which in turn would yield difficulties in meeting the aims of PBL.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-40623 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Högström, Johan, Dahlberg, Johan |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Trita-IM, 1402-7615 ; 2011:16 |
Page generated in 0.0172 seconds