Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-504155 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Braconier, Minna, Bäcklin Neijnes, Cajsalisa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds