Daylight has, since the mid 1900’s, been controlled in Swedish construction when Sweden achieved prosperity in society. Since then, the issue in how you plan for the best daylight conditions has had a number of major changes for it to become today’s functional requirement, controlled by Boverket and its building regulations BBR. The requirement has although been questioned lately as the building process has become much more complex which has renewed an interest of the issue during the 2000’s. That humans need daylight to feel good and to stay healthy is commonly known while it also can enable great savings in the energy use. The purpose of this study is therefore to study if the daylight issue is an important urban planning aspect and how good daylight conditions could be achieved when planning new residential areas. The goal is to evaluate the daylight conditions in Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport), Stockholm’s environmentally-friendly urban development project, and its segments Västra, Norra 1 and 2. The goal is also to study how the issue was dealt with during the planning and building process. As a result, I hope that the study will generate interest and knowledge in how the daylight issue may be handled in the early stages of urban planning. The study is designed as a case study in order to, in an explorative way, investigate and briefly evaluate the daylight conditions of Norra Djurgårdsstaden. The study has embraced the method Vertical Sky Component, VSC, in order to provide a first indicator about the daylight conditions and to, in the early stages of urban planning, show upon possible improvements. As complementary work, studies of planning documents and interviews was made in order to investigate if and how the daylight issue was dealt with during the planning and building process. The results showed that the studied segments of Norra Djurgårdsstaden achieves relatively good daylight conditions and the problem lies within the limited daylight access where the segment Västra has the worst conditions. However, the current daylight conditions on the facades was improved in a later stage during the building process to reach the national requirement. The VSC-study alone can’t therefore investigate the actual daylight conditions in houses. The municipality has rarely brought up daylight as an issue in current planning documents but more frequently in later ones. This is also the trend in how the issue has been prioritized over time. The reasons behind this proved to be current urban planning trends and tough energy requirements along with new environmental certifications for buildings. Knowledge is also a key factor for the increasing interest in the daylighting issues, mostly brought up by builders. No discussions about the issues has occurred for the segment Västra in the early stages of urban planning as it is controlled in the latter permit process. This study shows that this is problematic and the issue needs to be discussed earlier in order to create better conditions to fulfil the national requirements. Yet again, knowledge and also awareness of the daylight issue is important. Today’s requirement set by Boverket has proven to be complicated to relate to during the urban planning and building process. Therefore, a development with clearer demands, directives, better interpretations and to some extent new calculation methods is needed. VSC could here be lifted as a possible method in order to easily and comprehensively analyse daylight conditions in early planning stages. The results from this studies’ VSC calculations highlighted some lack of sufficient daylight conditions and that it is possible to improve it and maintain the same degree of exploitation depending on how you plan. / Dagsljus har reglerats i svenskt byggande sedan mitten av 1900-talet då Sverige uppnått välstånd i samhället. Sedan dess har frågan om hur man bäst planerar för goda dagsljusförhållanden genomgått flera större förändringar till att idag vara ett funktionskrav reglerat utav Boverket i deras byggregler, BBR. Kravet har dock blivit ifrågasatt samtidigt som planeringsprocessen blivit allt mer komplex vilket väckt ett förnyat intresse av dagsljusfrågan i stadsplaneringen under 2000-talet.Att människan behöver dagsljus för att må bra och för att hålla sig frisk är allmänt känt samtidigt som det kan möjliggöra stora besparingar i energianvändningen. Syftet med denna studie är således att studera om dagsljusfrågan är en prioriterad planeringsfråga och hur goda dagsljusförhållanden som kan uppnås vid planering av nyproducerade bostadsområden. Målet är att utvärdera dagsljusförhållandet på fasader i Norra Djurgårdsstaden, Stockholms nya miljöprofilerade stadsutvecklingsprojekt, och dess etapper Västra, Norra 1 och 2 samt hur dagsljusfrågorna hanterats i plan- och byggprocessen. Som resultat hoppas jag att studien väcker intresse och ökar kunskapen om hur dagsljusfrågor hanteras i planeringens tidiga skeden. Studien är utformad som en fallstudie för att explorativt utforska och översiktligt utvärdera dagsljusförhållandena i Norra Djurgårdsstaden. Studien har anammat beräkningsmetoden Vertical Sky Component, VSC, för att i ge en första indikator om dagsljusförhållandet och för att i tidigt planeringsskede visa på att det går att förbättra förhållandena. Som komplement har dokumentstudier samt intervjuer gjorts för att utröna om och hur dagsljusfrågan hanterats i plan- och byggprocessen. Resultatet visade på att de berörda etapperna i Norra Djurgårdsstaden uppnår relativt goda dagsljusförhållanden där problemet ligger i att en stor andel svarar för en begränsad tillgång och att etapp Västra svarar för det sämsta resultatet överlag. Dock har de befintliga dagsljusförhållandena på fasader förbättrats i ett senare skede under byggprocessen till att uppfylla dagsljuskravet, och att VSC-studien inte ensamt kan utvärdera den faktiska dagsljustillgången i bostäder. Under planprocessen har kommunen sällan tagit upp dagsljus i gällande plandokument men desto mer i senare dokument. Detta är även en trend sett till hur dagsljusfrågan allmänt varit prioriterad över tid. Anledningarna visade sig vara att rådande byggnadstrender och höga energikrav samt nya sätt att miljöcertifiera byggnader lett till att problematiken och således prioriteringen kring dagsljus ökat. Kunskap är även en nyckelfaktor till att dagsljusfrågan blivit allt mer aktuell där det främst är byggherren som lyfter frågan. I etapp Västra har diskussioner om dagsljusfrågan inte förekommit i tidiga skeden utan kontrollerats i senare skeden under bygglovsprocessen och anmälandelen. Denna studie visar på att detta är problematiskt där dagsljusfrågan behöver lyftas tidigare för att skapa bättre förutsättningar till att klara kravet. Även kunskap och medvetenhet och dagsljusfrågan är viktig. Dagens dagsljuskrav som ställs av Boverket har visat sig vara problematiskt att förhålla sig till under plan- och byggprocessen och att det således behöver utvecklas och bli tydligare med direktiv, bättre tolkningar och i viss mån nya beräkningsmetoder. Det är här VSC kan lyftas som en möjlig metod för att enkelt och översiktligt analysera dagsljusförhållandena i tidigt planeringsskede. Resultatet från studiens VSC-beräkning belyste en viss brist på goda dagsljusförhållanden och att det är möjligt att förbättra det och behålla samma exploateringsgrad beroende på hur man väljer att planera.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-243844 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Höglund, Jonathan |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 1910 |
Page generated in 0.0043 seconds