Idag är arbetslöshet, kriminalitet och skjutningar en vanlig del av den svenska nyhetsrapporteringen. En bidragande faktor till detta är segregationen och det utanförskapsom växt fram i svenska städer. Segregation innebär att olika grupper av människor lever åtskilda till varandra. Fenomenet har under de senaste 30 åren ökat, inte enbart i Sveriges största städer utan även i mindre svenska städer. Segregation visar sig framförallt bero på strukturella brister i den fysiska miljön, särskilt läggs ett stort fokus på det ideal som växte fram under mitten av 1900-talet där det byggdes storskaliga och ensidiga bostadsområden som en stor del av Sveriges städer idag består av. Eftersom utvecklingen av den fysiska miljön ligger hos den kommunala fysiska planeringen besitter planerare en nyckelroll att kunna planera för mer integrerade städer. Denna uppsats undersöker hur svenska kommuner arbetar med översiktlig fysisk planering för att motverka segregation. Även om segregation är det begrepp som uppsatsen undersöker, riktas ett stort fokus på social hållbarhet och integration senare i undersökningen då dessa är motpoler till segregation och är det som ska uppnås. Uppsatsen är en flerfallsstudie som undersöker Borås kommun, Eskilstuna kommun och Linköping kommun. Endast en kort sammanfattning gjordes av Linköping kommun då kommunen inte besvarar forskningsfrågan fullt ut, dessutom publicerades kommunens översiktsplan för mer än 14 år sedan vilket minskar relevansen för dokumentet. Även om Linköpings kommun endast sammanfattas kortfattat anses kommunen bidra till en intressant diskussion om tidsaspektens betydelse. Kommunerna analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som arbetades fram från kunskapsöversikten. Det teoretiska ramverket består av fem verktyg som kan användas inom planering för att motverka segregation. Studiens empiri består av de tre olika kommunernas översiktsplaner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att svenska kommuner aktivt arbetar för att motverka segregation genom alla de fem olika verktygen. Däremot finns skillnader i hur stor grad social hållbarhet och integration genomsyras i kommunernas översiktsplaner. Studien visar att den huvudsakliga strategin för att uppnå social hållbarhet i städer är genom förtätning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-26517 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Deltin, Inez |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds