Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter. Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet. Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn. Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant. Inga skillnader i sömnen kunde ses efter MMR jämfört med före. Slutsats: MMR i denna form förbättrade patienternas upplevda aktivitetsbegränsning och ökade self-efficacy, men avseende sömnkvalitet framkom ingen skillnad. För att bättre kunna möta och behandla sömnproblem hos smärtpatienter föreslås förbättringar i innehållet i MMR angående de behandlingsmodaliteter som erbjuds.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-27740 |
Date | January 2015 |
Creators | Andersson, Marita |
Publisher | Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1671 seconds