Return to search

INSTAGRAM-EFFEKTEN del två

År 1826, tog Joseph Nicéphore Niépce det äldst bevarade fotografiet. För att ta detta fotografi krävdes en exponeringstid på åtta timmar. En av Niépces största utmaningar var då att finna en teknik för att bevara fotografierna. Det blir väldigt tydligt att det förr var mycket komplicerat att ta ett fotografi, vilket kontrasterar till 2010-talet - där vi på ett ögonblick kan ta fram mobiltelefonen och fotografera en händelse. I denna studie har vi undersökt det sociala mediet och bilddelningstjänsten Instagram. Vi valde att studera eleverna i tre gymnasieklasser i åldersgruppen 18-19 år, på de kommunala gymnasieskolorna i Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan - vilka utgjorde urvalet i undersökningen. Vi besökte de tre skolorna och delade ut en enkät som eleverna fick besvara. Denna enkät innehöll frågor om bland annat självkänsla, hur de betraktar sig själva och hur de använder Instagram. Syftet med undersökningen var att se om nivå av självkänsla påverkade hur man använde Instagram. Vi ville också se hur användarna väljer att gestalta sig själva med Instagram som verktyg. Av resultaten fann vi bland annat att merparten av eleverna på alla tre skolor hade en bra självkänsla enligt dem själva. Majoriteten på samtliga skolor menar också att de själva inte använder Instagram som ett verktyg för att styra över hur andra ska se på dem - men de tror att andra människor gör det. / In 1826, Joseph Nicéphore Niépce captured the oldest preserved photography. In order to capture this photography, an exposure time of eight hours was required. One of Niépce’s largest challenges back then was to find a method which preserved the photographies. From this it gets apparent/obvious that it used to be very complex to take a picture, which contrasts to the present time where we in an instant can pick up our mobile phone to shoot an event. In this study we have examined the social media and photo-sharing service Instagram. We chose to research students within three classes at the municipal upper secondary schools in Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan and Vasaskolan, which consequently also composed our selection in the study. The topical age-group was 18-19. Further we visited the three schools and distributed the questionaire. This questionaire contained questions about self-esteem, how the students consider themselves and general Instagram usage. The purpose of the study was to see if the students level of self-esteem affected their Instagram usage in any way. We also wanted to distinguish how the Instagram users chose to frame themselves using Instagram as a tool. From the results we found that the main body of the students at all three schools had a good self-esteem according to themselves. The majority at all schools also argue that they do not use Instagram as a tool in order to control other peoples impression of them, but, they believe that other people do.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21735
Date January 2016
CreatorsHolm, Caroline, Modig, Emma
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0033 seconds