Svenskarnas matkonsumtion är inte hållbar utifrån ett klimatperspektiv. För en mer hållbar konsumtion krävs en minskning av animaliska livsmedel. Tidigare studier visar att det är möjligt att äta klimatsmart och fortfarande nå upp till näringsrekommendationerna. Syftet med studien är att undersöka vilken klimatpåverkan och näringsinnehåll studenters matvanor har och skillnader mellan olika kosthållningar och kön. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 21 högskolestudenter, elva män och tio kvinnor med en fördelning på sju deltagare inom varje kosthållning. Metoden som använts är retrospektiva 24-timmarsintervjuer för att få en bild av en grupps matvanor. Resultatet visar att lunch är den måltidsform med högst klimatpåverkan och näringsinnehåll. Lunch har närmare tre gånger så hög klimatpåverkan jämfört med frukost. Allätare har högst klimatpåverkan och proteinintag, medan veganer har högre kolhydrats- och energiintag samt lägst klimatpåverkan. Vegetarianer och veganer har högst intag av vitamin C. Mäns måltider bidrar med högst klimatpåverkan och de har högst intag av protein, energi och kolhydrater, medan kvinnor har ett högre intag av vitamin C. Det teoretiska perspektivet som användes för att diskutera resultatet är social-ekologiska modellen. / The food consumption of Swedish people is not sustainable from a climate perspective. For more sustainable consumption it requires a reduction of meat and dairy products. Previous studies show that it is possible to eat climate smart but still reach nutrition recommendations. The aim of this study is to investigate the students´ eating habits, nutritional content, impact on the climate, and study if there are differences between diets and between men and women. The study is based on quantitative approach with a cross sectional study through semi-structured interviews. The used method is retrospective 24-hour recall interviews to get at picture of the groups eating habits. The participants comprised of 21 students from Mälardalen University, eleven men and ten women with a distribution of seven participants in each diet. The result shows that lunch is the meal with the highest climate impact and nutritional content and that lunch has almost three times higher climate impact compared to breakfast. Individuals who eat both meat and dairy have the highest climate impact and protein intake, while vegans have the lowest climate impact and highest carbohydrate and energy intake. Vegetarians and vegans have the highest intake of vitamin C. Mens´ meals have the highest climate impact and nutritional content of protein, energy and carbohydrate, while women have a higher intake of vitamin C. The social ecological model is the theoretical perspective used to discuss the result.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-35579 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hakopian, Ani |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds