Syftet med detta projekt är att få förståelse för hur ett forskningsprojekt fungerar och hur det är upplagt. Under våren 2020 har jag studerat förekomster av narrativa referenter och semiotiska typer i satsliknande enheter i svenskt teckenspråk. Jag gör en kvantitativ analys av samtliga referenter och semiotiska typer i tre kategorier: NarrativReferent1, NarrativReferent2 och NarrativReferent3. Resultatet visar att NarrativReferent1 har 70%, NarrativReferent2 har 28% och NarrativReferent3 har 2%. Det innebär att NarrativReferent3 har betydligt mindre referenter än övriga kategorier, däremot har kategorin NarrativReferent1 flest referenter. Det kan bero på att man med NarrativReferent1 alltid börjar konstruera en referent i satsliknande enhet, och där etablerar man referenten. Om det skulle komma en annan referent under samma tidsintervall så lägger man till den i NarrativReferent2. Resultatet visar att referenten ’pojke’ har en central roll och semiotiska typer visar att konstruerad handling har flesta antal i NarrativReferent1. Däremot att referenten ’hund’ har flest referenter och semiotiska typer, visar att osynligt surrogat och avbildande tecken har flest antal i NarrativReferent2. / The aim of this project is to gain an understanding of how a research project works and how it is organized. During the spring 2020 I investigate occurrences of narrative referents and semiotic types in clause-like units in Swedish Sign Language. I conduct a quantitative analysis of all referents and semiotics types of three categories: NarrativeReferent1, NarrativeReferent2 and NarrativeReferent3. The results show that NarrativeReferent1 has 70%, NarrativeReferent3 has 28% and NarrativeReferent3 has 2%. This means that NarrativeReferent3 has considerably fewer referents than the other categories, whereas the category NarrativeReferent1 has the highest number of referents. This could be a result of NarrativeReferent1 being used first to construct a referent in a clause-like unit, but when the referent has already been established and another referent appears within the same time span, this will be added to NarrativeReferent2. The results show that the referent ‘boy’ clearly has a central role, and semiotic types show that constructed action has the highest number of cases in NarrativeReferent1. However, the referent ‘dog’ has the most referents and semiotics types show that invisible surrogate and depicting signs have the highest number of cases in NarrativeReferent2.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-182471 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Willing, Josephine |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds