<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-57687 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Stjärnström, Malin |
| Publisher | Linköping University, Department of Social and Welfare Studies |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.002 seconds