Introduction: Shame seems to be one of our most unpleasant emotions. There are connections between shame and depression, acute stress syndrome and it is one of the main reason for committing suicide. Questions: What are psychotherapist´ views on the role of shame in the therapeutic process? Which are psychotherapist experiences when reducing shame has had a positive impact on humans well being? On the contrary what prevents us regulating shame and what are the difficulties in working with shame? Method: The study has a qualitative and hermeneutic approach and method of analysis is thematic. Five experienced psychotherapists participate. Result: Therapists have no experience of working with shame as a primary emotion. People are seeking therapy when shame is observed as anxiety or as a defence. Shame prevents us from our deep feelings as anger, sadness, love and interest etc. The non-verbal markers of shame do something with the whole personality and are close to our opinion about our self, that who I am. Discussion: The experience of shame reminds of the experience of anxiety and fear. Thereby we need to treat shame in the same way as we treat anxiety given Malan´s triangle of conflict. Otherwise the risk is high that the patient terminates treatment prematurely. The contrary to shame is that we are lovable and we need to reach that experience if we will be able to regulate shame in treatment. To achieve these, qualities as self-compassion, acceptance, non-judgemental is needed. Furthermore the therapist´ ability to create an alliance and that we start to speak about shame are important. / Inledning: Skammen räknas som en av våra mest obehagliga känslor. Skam har stor inverkan på människor och det finns samband mellan svåra skamkänslor och depression, utmattningssyndrom och självmordshandlingar. Frågeställningar: Vad är psykoterapeuters syn på skammens roll i den terapeutiska processen? Vilka är psykoterapeuters erfarenheter där skamlindring varit viktigt för patientens tillfrisknande? Vilka är psykoterapeuters erfarenhet av skamlindring som hinder för patientens tillfrisknande? Vilka svårigheter finns för att arbeta med skam i terapirummet? Metod: Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och analysmetod är temaanlys. Fem erfarna legitimerade psykoterapeuter deltar. Resultat: Terapeuterna har ingen erfarenhet att arbeta med skam som grundaffekt. Människor söker terapi när skammen yttrar sig som en ångestkänsla eller försvar. Skammen hindrar oss att känna våra djupa känslor som vrede, sorg, kärlek, intresse etc. Det finns kännetecken på skam som gör något med hela personligheten och som ligger närma uppfattningen om sig själv, det jag är. Diskussion: Upplevelsen av skam påminner om ångest och rädsla. Vi behöver därför behandla skammen på samma sätt som vi arbetar med ångest utifrån Malans affekttriangel, annars är risken stor att vi tappar patienten. På det djupaste planet är skammens motpol att vara värd att älskas och vi behöver nå dit för att verkligen lindra skammen. Det krävs kvaliteter som självmedkänsla, acceptans, icke-dömande, terapeutens förmåga att skapa allians och att vi börjar prata om skam.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5276 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wickström, Elisabeth |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds