<p>The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education</p><p>The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education.</p><p>The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III).</p><p>The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work.</p><p>To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students.</p> / <p>Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen</p><p>Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen.</p><p>Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III).</p><p>Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård.</p> / Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-1201 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Björkström, Monica |
| Publisher | Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, Institutionen för hälsa och vård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, text |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; 2005:57 |
Page generated in 0.0129 seconds