Bruun, M & Merriam, R. Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Vård i livets slutskede förekommer i flertalet olika vårdkontexter utöver palliativa vårdavdelningar. Närstående till döende patienter riskerar att bli utmattade och är en väsentlig del av omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda närstående stöd på ett sätt där deras känsla av sammanhang tas i beaktning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. Efterföljande frågeställning var: Hur påverkade dessa erfarenheter sjuksköterskors förhållningssätt till närståendes känsla av sammanhang vid vård i livets slutskede?Metod: En litteraturstudie med 13 studier med kvalitativ ansats genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede sammanställdes till tre kategorier med tillhörande underkategorier: Sjuksköterskans relation till närstående (Att inventera närståendes resursförmåga; Att ge stöd); Sjuksköterskans relation till sig själv (Emotionell komplexitet; Självreflektion och personlig utveckling); Sjuksköterskans kommunikation med närstående (Att ge information; Att ha svåra samtal).Konklusion: Att engagera sig i närståendes situation för att erbjuda stöd visade sig vara grundläggande men svårt. Sjuksköterskors erfarenheter präglades av reflektioner kring hur nära de skulle vara de närstående, hur sårbara de skulle göra sig i mötet med dem och hur de skulle hantera både närståendes och sina egna känslor. Att som sjuksköterska bli känslomässigt berörd är både ett faktum, en utmaning och en tillgång. Sjuksköterskor kan sträva mot att skapa en känsla av sammanhang hos närstående genom lämpligt utformad information för att göra tillvaron begriplig, att noga balansera närvaro och avstånd mellan sjuksköterskan och närstående för ökad hanterbarhet samt att skapa intimitet mellan närstående och den döende patienten för att göra situationen meningsfull.Nyckelord: Känsla av sammanhang, närstående, omvårdnad, palliativ vård, sjuksköterskors erfarenheter, stöd, livets slutskede. / Bruun, M & Merriam, R. Nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: End-of-life care occur in several different care contexts beyond palliative care units. Close relatives of dying patients are at risk of getting exhausted and are an essential part of the care at the end of life. Nurses are responsible for supporting the close relatives in a way that consider their sense of coherence. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. Subsequent research questions were: How did these experiences influence nurses’ approach to close relatives’ sense of coherence in end-of-life care?Method: A literature review with 13 studies of qualitative approach was conducted and the result was compiled through a content analysis.Result: Nurses’ experiences of close relatives in of end-of-life care were compiled into three categories and related subcategories: The nurses’ relation to the close relatives (To make inventory of the close relatives’ resource capacity; To give support); The nurses’ relation to the self (Emotional complexity; Self-reflection and personal development); The nurses’ communication with the close relatives (To give information; To handle difficult conversations).Conclusion: Engaging in close relatives’ situation to offer support was shown to be essential but difficult. Nurses’ experiences were characterized by reflections regarding how close to the relatives they would get, how vulnerable they would make themselves in the encounter with them and how they would cope with both the relatives’ and their own emotions. To become touched emotionally is both a fact, a challenge and an asset for nurses. Nurses can strive towards creating a sense of coherence for the close relatives through appropriately designed information to make the situation comprehensible, through carefully balancing presence and distance between the nurse and the relatives for increased manageability and through creating intimacy between the relatives and the dying patient for achieving meaningfulness in the situation.Keywords: Close relatives, end-of-life care, nurses’ experiences, nursing care, palliative care, sense of coherence, support.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24403 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Bruun, Maja, Merriam, Raed |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0111 seconds