Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ettkringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör enlukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag gersåväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminerabeskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm,det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande tillövervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säckmed pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriösintressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvetoch deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser somdessa medför. Utfärdade generalfullmakter, skatteparadis och tekniskaförutsättningar är endast några få av de element som skalbolagshandelnsaktörer nyttjar som hjälpmedel för att framgångsrikt genomföra affärerna.Under den period då skalbolagshandeln kulminerade stod bankerna tillförfogande med kapital och erforderligt system, revisorerna bidrog med sinkompetens och ämnesspecifika kunskap, samtidigt som juridiskt insattasållade bland en uppsjö av lagar och paragrafer, för att tillgodose sinaklienters önskemål. Dessa aktörers involvering kunde ifrågasättas medhänsyn till att de försett kriminella med effektiva verktyg och därmedtillhandahållit lösningar avsedda för illegala transaktioner.För att belysa det i skattelagstiftningen och redovisningen som fallerar ochdärigenom möjliggör illegal skalbolagshandel, tenderar uppsatsens författareatt anta ett hermeneutiskt förhållningssätt för att genom kvalitativa studieroch med en abduktiv ansats uppnå en valid och reliabel skildring avverkligheten. Samtidigt avser författarna att utreda huruvida det är möjligtför etik, moral och god redovisningssed att samverka med ekonomiskaintressen.Forskningen har, i gällande avhandlig, mynnat ut i diskussion och analys avinblandade aktörer, det kriminella förfarandet samt myndigheters arbete medatt stävja den ekonomiska brottsligheten. Exempelvis kan bankernas ochrevisorernas roll vid skalbolagshandeln diskuteras, då de medverkat vidkriminella aktioner men gömt sig bakom sin höga trovärdighet och sekretess.Fokus har även riktats mot deras rykte, samhällsetiska position samt detskydd som lagstödet förser dem med, vilka har möjliggjort att utifrån egnaekonomiska intressen styra skalbolagsaffärerna.Slutsatsen är således att kriminaliteten inte ser några återvändsgränder. Varjeny lagstiftning är en ny utmaning, varje bakslag är en erfarenhet. Åtgärderoch regleringar utgör inget hinder, utan är endast stötestenar som dessaslipade affärsmän avser att kringgå på vägen. / Uppsatsnivå: C
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-18605 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Utkovic, Tina, Wiland, Maria |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2007KF33 |
Page generated in 0.0019 seconds