<p>Sammanfattning</p><p>Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och</p><p>Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i</p><p>årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av</p><p>svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.</p><p>Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga</p><p>arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit</p><p>till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.</p><p>Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika</p><p>näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är</p><p>alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.</p><p>Orsakerna tycks vara många.</p><p>Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan</p><p>myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla</p><p>orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet.</p><p>Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att</p><p>kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka</p><p>kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den</p><p>1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare</p><p>för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att</p><p>göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb</p><p>samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka</p><p>dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts</p><p>genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen</p><p>samt projektet med kontrollinsatserna.</p><p>Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även</p><p>resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen</p><p>har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern</p><p>kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika</p><p>sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis</p><p>månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen</p><p>planerar att införa inom kort.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga</p><p>förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock</p><p>något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om</p><p>vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild</p><p>skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1752 |
Date | January 2008 |
Creators | Söderlund, Elin, Johansson, Sofia |
Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0015 seconds