År 2005 skedde en väsentlig förändring för Sveriges skogsföretag. IAS/IFRS regelverket och standarden IAS 41 infördes och medförde att börsnoterade skogsbolag blev tvungna att börja redovisa sin växande skog som biologiska tillgångar. Enligt IAS 41 ska biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde. Införandet av IAS 41 har kritiserats av både revisorer, forskare och långivare och tidigare studier har ansett att standarden är för svår att tillämpa i praktiken. Skog anses vara en svårvärderad tillgång på grund av dess långa produktionscykel. Det har noterats att det i många fall saknats en aktiv marknad och ett aktuellt marknadsvärde att basera sina värderingar på. Detta har medfört att företagen behövt använda sig av subjektiva bedömningar vid värdering av biologiska tillgångar. Vi har kunnat se ett stort intresse från studenter när det kommer till examensarbeten som berör ämnet men vi har även kunnat notera att det inte tagits ytterligare större steg inom ämnet av erfarna forskare. En tidigare studie behandlar ämnet och lyfter att det behövs mer forskning inom detta ämne för att kunna vägleda reformer och redovisningsregler. Tidigare forskning har studerat IAS 41 just innan och efter implementeringen medan vår studie har genomförts med en historisk tillbakablick. Vi kommer följa två svenska skogsbolag, SCA AB och Holmen, och deras värdering av biologiska tillgångar från två år innan implementeringen fram till år 2022. Vår studie bidrar med en tydligare bild över hur företagen har tagit till sig IAS 41. Studiens syfte är att undersöka svårigheterna som företagen fått tampas med över tid när det kommer till värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Vi identifierar vilka faktorer som haft betydelse för implementeringen av regelverket, samt vilka faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod när de ska fastställa det verkliga värdet på biologiska tillgångar. Studien undersöker även om det finns ett behov av att förändra och förtydliga utformningen av IAS 41 i dagsläget. Följande frågeställningar kommer denna studie att försöka besvara: · Hur har skogsföretag i Sverige värderat sina biologiska tillgångar över tid? · Vilka bakomliggande faktorer förklarar varför de värderar som de gör? Den teoretiska referensramen har använts som grund för att tolka och analysera empirin där framför allt den institutionella teorin och de institutionella isomorfismerna har varit betydande för vår analys. En kvalitativ textanalys har utförts genom att vi studerat SCA och Holmens årsredovisningar över tidsperioden 2003 till och med 2022. Vi har även genomfört en intervju tillsammans med en redovisningsspecialist som till vardags arbetar med komplexa redovisningsfrågor. Resultatet från vår empiri analyserades med hjälp av den teoretiska referensram som beskrivits i kapitel två. I vår slutsats fann vi att företagen har haft svårigheter med att finna verkligt värde vid värdering av biologiska tillgångar, samt att en frivilligt införd redovisningsprincip kan ha varit en faktor som möjligtvis bidragit till lösa den här typen av svårigheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98632 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Vall, Carl-Axel, Larsson, Emma |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0081 seconds