Return to search

Self-reported voice symptoms and voice handicap during virtual teaching compared to face-to-face teaching : A survey-based study on Swedish teachers in high schools and institutions of higher education

Purpose: Since the beginning of 2020, teachers all over the world have had to switch over to virtual teaching because of the COVID-19 pandemic. This change of teaching mode has unknown consequences on the vocal health of teachers. Therefore, the purpose of this study is to investigate teachers’ self-reported voice problems during virtual teaching compared to face-to-face teaching and how they are associated to perceived risk factors in the work environment. Method: Participants included 141 teachers in high schools and higher education in Sweden who responded to an internet-based survey. Information was collected about participants’ self-reported voice handicap using a translated version of the Voice Handicap Index-10 (VHI-10; Rosen et al., 2004). Information about self-reported VTD (Vocal Tract Discomfort) symptoms and dysphonia was collected in regard to both modes of teaching (virtual vs. face-to-face). The survey also included questions on risk factors related to vocal health. Results: Self-reported voice handicap and VTD symptoms were slightly lower during periods of virtual teaching compared to periods of face-to-face teaching. There was a lower frequency of dysphonia symptoms during virtual teaching compared to face-to-face teaching, however the difference was not statistically significant. In addition, 34% of teachers reported experiencing more voice problems when teaching face-to-face while 15% reported more voice problems when teaching virtually. The most reported VTD symptoms during both virtual and face to face teaching were having a dry and a tight throat. The dysphonia symptoms with the highest reported frequency were a tense voice and hoarseness in both modes of teaching. Risk factors associated with higher prevalence of voice symptoms and/or higher levels of voice handicap during virtual teaching were air quality and straining the voice while lecturing. In addition, experiencing more voice problems while teaching virtually was associated with feeling more stressed during virtual teaching. Conclusion: The results showed a slight decrease in voice symptoms and voice handicap during virtual teaching compared to face-to-face teaching. Although multifactorial, results suggest that a potential positive effect may be attributed to better air quality in the work environment and more favourable acoustic conditions preventing teachers from straining their voice. / Syfte: Sedan början av 2020 har lärare världen över behövt övergå till att undervisa på distans till följd av pandemin Covid-19. Det är ännu okänt vad denna förändring i undervisningsform har för konsekvenser gällande röstbesvär hos lärare. Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevda röstbesvär vid distansundervisning jämfört med klassrumsundervisning samt hur dessa kan kopplas till upplevda riskfaktorer i arbetsmiljön. Metod: 141 lärare på gymnasie- och högskolenivå i Sverige svarade på en digital enkät. Information om lärares upplevda rösthandikapp samlades in med hjälp av en översatt version av frågeformuläret VHI-10 (VHI-10; Rosen et al., 2004). Information om upplevda fysiska symptom i halsen, på engelska ”vocal tract discomfort” (VTD), samt dysfonisymptom samlades in för båda undervisningsformerna (distansundervisning och klassrumsundervisning). Enkäten innehöll även frågor om riskfaktorer relaterade till röstbesvär. Resultat: Förekomsten av upplevt rösthandikapp och VTD-symptom var något lägre under perioder av distansundervisning jämfört med perioder av undervisning i klassrum. En lägre frekvens av dysfonisymptom kunde ses vid distansundervisning, skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Därutöver svarade 34% av lärarna att de upplevde mer röstbesvär vid klassrumsundervisning jämfört med 15% som upplevde mer röstbesvär vid distansundervisning. De vanligaste VTD-symptomen vid både distansundervisning och klassrumsundervisning var torr och spänd hals. De dysfonisymptom som rapporterades med högst frekvens var spänd röst och heshet, i båda undervisningsformerna. De riskfaktorer som var associerade med en högre förekomst av röstsymptom och/eller högre nivåer av rösthandikapp vid distansundervisning var luftkvalitet och att anstränga rösten när man undervisar. Upplevelsen av att ha mer röstbesvär vid distansundervisning var associerat med att uppleva mer stress vid distansundervisning. Slutsats: Studiens resultat visar på en något minskad förekomst av röstsymptom och rösthandikapp vid distansundervisning jämfört med klassrumsundervisning. Även om många olika faktorer samverkar, så tyder resultaten på att bättre luftkvalitet på arbetsplatsen och mer gynnsamma akustiska förhållanden som medför mindre röstansträngning skulle kunna bidra till att lärare upplever mindre röstbesvär vid distansundervisning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-466664
Date January 2022
CreatorsAllebeck, Maria, Åberg, Olivia
PublisherUppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationMagisterarbete i logopedi ; 209

Page generated in 0.0026 seconds