Studiens syfte är att undersöka och utveckla kunskap om hur slöjdlärare uppfattar att de hanterar bedömnings- och betygsprocessen, hur de uppfattar att de går till väga, vad som ligger till grund för deras handlingar och hur de tolkar och använder de styrdokument som ligger till grund för betygsättning i dag. För att ge förståelse åt studiens sammanhang utgår det övergripande perspektivet från en läroplansteoretisk ram, där hänsyn tas till både ram och aktör. Genom den kvalitativa metoden som ansats har resultatet samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och analyserats med inspiration från fenomenografin. Ett urval betygsättande slöjdlärare har bidragit med sina uppfattningar om hur tillämpningen av bedömnings- och betygsprocessen går till utifrån ett antal öppna frågor. I litteraturstudien presenteras svensk betygshistorik, dagens styrdokument och det som styr bedömningen i slöjdämnet specifikt. Jag redogör även för tidigare forskning i ämnet om betyg och bedömning allmänt och specifikt om slöjdämnet. Resultatet visar att det i stort sett bara är kunskapskraven informanterna pratar om och hänvisar till i bedömnings- och betygsprocessen, övriga delar av styrdokumenten nämns knappt. De identifierade kategorierna i resultatet visar att det är många aspekter för slöjdlärare att tolka och förhålla sig till vid bedömning och betygsättning. Majoriteten av kategorierna kan härledas från kunskapskraven och tolkningar av dem ur olika synvinklar. De standardiserade värdeorden i kunskapskraven är något som i forskningen har kritiserats både för att kunna misstolkas och för att vara svåra att bedöma och sätta likvärdiga betyg utifrån. I studien framkommer att det inte bara är värdeorden, d.v.s. nivåerna i betygsättningen som är svårtolkade och tolkas olika utan även andra aspekter. Innehållet i kunskapskraven, det vill säga begrepp i textmassan tolkas olika och komplexiteten av varje del som kunskapskraven är indelade i, blandannat i bedömningsstödet och i många bedömningsplattformar förenklas ytterligare och tolkas olika. En slutsats är att det är viktigt för slöjdlärare att skolledningen avsätter tid för strukturerad sambedömning i olika gruppkonstellationer, dels för att uppnå kompetens och säkerhet, men också sträva mot likvärdighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-171857 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Malm, Marika |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds