Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor. Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013). Tidperioden är vald för att synliggöra tendenser i data med rimlig datamängd och med samma betygssystem; Lpo 94. Slutbetyget i årskurs 9 är medvetet valt då detta representerar ett mått på elevens kunskapsnivå efter utgången grundskola. Studiens resultat påvisar en tydlig snedfördelning avseende betyg mellan flickor och pojkar till flickors fördel. Denna snedfördelning är inte specifik för utvald skola eller för riket utan utgör en del av ett större övergripande betygsmönster som omfattar flertalet OECD länder. I genomsnitt uppvisar skolans flickor över utvald tidsperiod cirka 8,3 % högre betygsmeritmedelvärde än pojkar vilket är i god samstämmighet med forskningsresultat sedan slutet av 1980-talet tills idag. Vidare följer att betygsskillnaderna tenderar att öka över studiens tidsperiod; dock med mer än dubbelt så stor ökning vid utvald skola. Kring 2007 uppvisar skolan ett tydligt trendbrott avseende sina betygsresultat. Under resterande del av undersökt tidsperiod har skolans flickor och pojkar lägre medelbetyg än motsvarande för riket. Fördelningen av ämnesvisa slutbetyg för studiens skola visar att flickor har högre genomsnittliga betygsmeritmedelvärden över vald tidsperiod än pojkar i alla skolans ämnen förutom i ämnet idrott och hälsa. Detta ämnesvisa betygsmönster sammanfaller med det för riket. Till skillnad från riket som påvisar signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar för alla skolämnen uppvisar dock utvald skola endast signifikans för 9 av totalt 17 ämnen. Orsaker till ökade betygsskillnader mellan flickor och pojkar beskrivs och diskuteras i denna studie. Det framkommer att det finns fler påverkansfaktorer än endast kön och att betygsskillnaderna kan vara mångbottnade. Då varje skola är unik och påverkas av kulturella, sociala och politiska händelser på både lokal- och riksnivå är det av vikt att studera enskilda skolors betygsmönster i förhållande till rikets. Man kan inte förutsätta att alla enskilda skolor exakt följer rikets betygsmönster. Skolor bör förstås utifrån sina egna unika förutsättningar parallellt med riket i övrigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-102878 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Jöesaar, Anneli |
| Publisher | Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0137 seconds