Syftet med denna magisteruppsats är att utvärdera en lokal prognosmetod för stratusbildning efter ihållande snöfall. Metoden utvecklades under slutet på 1970-talet och bygger på skillnaden i ångtryck över is och vatten. Utvärderingen sker på ett statistiskt underlag från tre platser med skilda topografiska förutsättningar; Malmen, Frösön och Vidsel. Det statistiska underlaget består av SYNOP-observationer från alla tre stationerna, radiosonderingar från Frösön och sodardata från Vidsel. För att kunna beräkna molnbasen behövs höjden till den inversion som begränsar gränsskiktet, en blandningshöjd. Denna blandningshöjd har fåtts på några olika sätt; bedömd ur SYNOP telegram, ur sonderingsdata, ur sodardata och beräknad. Därefter har den beräknade och observerade molnbasen jämförts för att se hur bra metoden fungerar. Det är svårt att visa enstaka fysikaliska fenomen (i detta fall effekten av skillnaden i ångtryck över vatten och is) enbart med en statistisk undersökning. Metoden fungerar då de förutsättningar som krävs är uppfyllda. Det står klart att molnbasen påverkas av många andra meteorologiska effekter. Terrängen på platsen har också stor inverkan på om metoden fungerar bra eller ej. När metoden används bör det värde som fås endast användas som ett riktvärde för hur låg molnbasen kan bli och inte som ett absolut värde. / The purpose of this thesis is to evaluate a local method of forecasting the formation of stratus clouds after persistent snowfall. The method was developed during the end of the 1970s and is based on the difference in vapour pressure between ice and water. The evaluation is made on statistical data from three places with different topographic conditions; Malmen, Frösön and Vidsel. The statistical data consists of SYNOP observations from all three stations, radio soundings from Frösön and sodar data from Vidsel. To calculate the cloud base it is necessary to have the height to the inversion that limits the boundary layer, a mixing height. This mixing height is either estimated from SYNOP telegrams, sounding data, sodar data or calculated. Then the calculated and observed cloud base are compared to see how well the method works. It is hard to show a single physical phenomenon (in this case the effect of the difference in vapour pressure between ice and water) only with a statistical study. The method does work when the necessary conditions are met. It is clear that the cloud base is affected by many other meteorological effects. The terrain largely affects the outcome. The value of the cloud base that is computed with this method should only be taken as a good hint of how low the cloud base can get and not as an absolute value.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-303761 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Grunditz, Elisabeth |
| Publisher | Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 81 |
Page generated in 0.0021 seconds