Syftet med denna magisteruppsats är att utvärdera en lokal prognosmetod för stratusbildning efter ihållande snöfall. Metoden utvecklades under slutet på 1970-talet och bygger på skillnaden i ångtryck över is och vatten. Utvärderingen sker på ett statistiskt underlag från tre platser med skilda topografiska förutsättningar; Malmen, Frösön och Vidsel. Det statistiska underlaget består av SYNOP-observationer från alla tre stationerna, radiosonderingar från Frösön och sodardata från Vidsel. För att kunna beräkna molnbasen behövs höjden till den inversion som begränsar gränsskiktet, en blandningshöjd. Denna blandningshöjd har fåtts på några olika sätt; bedömd ur SYNOP telegram, ur sonderingsdata, ur sodardata och beräknad. Därefter har den beräknade och observerade molnbasen jämförts för att se hur bra metoden fungerar. Det är svårt att visa enstaka fysikaliska fenomen (i detta fall effekten av skillnaden i ångtryck över vatten och is) enbart med en statistisk undersökning. Metoden fungerar då de förutsättningar som krävs är uppfyllda. Det står klart att molnbasen påverkas av många andra meteorologiska effekter. Terrängen på platsen har också stor inverkan på om metoden fungerar bra eller ej. När metoden används bör det värde som fås endast användas som ett riktvärde för hur låg molnbasen kan bli och inte som ett absolut värde. / The purpose of this thesis is to evaluate a local method of forecasting the formation of stratus clouds after persistent snowfall. The method was developed during the end of the 1970s and is based on the difference in vapour pressure between ice and water. The evaluation is made on statistical data from three places with different topographic conditions; Malmen, Frösön and Vidsel. The statistical data consists of SYNOP observations from all three stations, radio soundings from Frösön and sodar data from Vidsel. To calculate the cloud base it is necessary to have the height to the inversion that limits the boundary layer, a mixing height. This mixing height is either estimated from SYNOP telegrams, sounding data, sodar data or calculated. Then the calculated and observed cloud base are compared to see how well the method works. It is hard to show a single physical phenomenon (in this case the effect of the difference in vapour pressure between ice and water) only with a statistical study. The method does work when the necessary conditions are met. It is clear that the cloud base is affected by many other meteorological effects. The terrain largely affects the outcome. The value of the cloud base that is computed with this method should only be taken as a good hint of how low the cloud base can get and not as an absolute value.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Uppsala kommuns beredskap är uppbyggd, vilka strategier som finns, med särskilt fokus på kraftigt snöfall. Uppsatsen bygger på en kvalitativ dokumentanalys samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en säkerhetshandläggare på Uppsala kommun. Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar, vilka strategier har Uppsala kommun för mycket kraftigt snöfall och hur är den beredskapen uppbyggd?; Förekommer det några problem med Uppsala kommuns beredskapsstrategier för kraftigt snöfall?; Vilka aktörer är inblandade i beredskapsplaneringen på Uppsala kommun och hur samverkar dessa med varandra? Resultatet av denna studie visar att det på Uppsala kommun inte finns någon specifik beredskapsstrategi angående naturolyckor av typen snöfall, dock används tre principer när det gäller beredskap för naturolyckor generellt, dessa är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Flera aktörer, bland annat Länsstyrelsen, arbetar tillsammans med Uppsala kommun gällande den här typen av beredskap. Dock finns det vissa problem beträffande den här typen av beredskap.

The purpose of this thesis is to study the visibility conditions during snowfall events in order to study the possibility of improvement of the visibility forecast currently in use. Measurement data for visibility and precipitation rate was gathered from Storöns automatic weather station at Storön in the Kalix archipelago situated in most northern part of the Bay of Bottnia. The elevation of weather station at Storön is fairly low. Examination of data gathered from the automatic weather station at Storön shows a large degree of scatter in the visibility for a given precipitation rate. An estimation of visibility function from the gathered data exhibits some discrepancy from the visibility function in the operational model. However this discrepancy is not statistically significant. On comparison with previous studies of the relationship between visibility and precipitation rate, the estimated visibility function was found to be somewhere in the middle of the previous estimates. In order to try to explain some of the deviation in the measured visibility from the value estimated by the visibility function, three factors were studied. These three were cloud temperature, the average temperature in the layers between ground and approximately 850 hPa and the time/month during the year when the snowfall occurred. The reason behind the choice of these factors were that literature shows that the underlying physics is the same in both the case of visibility reduction due to snowfall and density of freshly fallen snow, and in the latter studies has shown that these factors to some extent explain the variability in snow density. Based on the available data the results never the less show that these factors does not influence the variability of the measured visibility. / Syftet med denna uppsats är att studera siktförhållanden under perioder med snöfall för att undersöka om det finns möjlighet till förbättringar av dagens siktprognoser. Mätdata över sikt och nederbördsintensiteter kom från Storöns automatstation som ligger på en relativt låg ö i Kalix skärgård, i den nordligaste delen av Bottenviken. Undersökningen av mätdata från Storöns automatstation visar på en stor spriding av siktvärden vid givna nederbördsintensiteter. En skattning av siktfunktionen utifrån mätdata gav en viss skillnad jämfört med dagens prognosmodell. Dock var skillnaden inte statistiskt signifikant. Vid en jämförelse med tidigare studier av sikten vid snöfall befanns denna skattning ligga någonstans i mitten av skattade siktfunktioner. I ett försök att förklara en del av avvikelserna från den skattade siktfunktionen studerades huruvida tre faktorer, som visat sig ha betydelse för prognostisering av snödensiteter även påverkade siktvärden. Dessa tre var molntemperatur, medeltemperatur i de lägsta skikten samt när under året snöfallet ägde rum, uppdelat månadsvis. Skälet till att dessa tre faktorer studerades var likheten mellan den bakomliggande fysiken hos siktreduktionen respektive snödensiteten. Både snöns densitet och siktreduktion till följd av snöpartiklar i luften beror på egenskaper hos de enskilda snöflingorna. Resultaten baserade på tillgängliga mätdata gav dock inget stöd för att dessa faktorer även påverkar sikten.