I Sverige används både individuell – och familjeterapeutisk behandling för unga nyinsjuknade anorexia nervosa patienter. Familjeterapeutisk behandling rekommenderas. Det finns dock kritik mot familjeterapeutisk behandling som säger att man inte tillräckligt påverkar patienternas kognitiva/affektiva svårigheter. Å andra sidan kan familjesamspelet vara en viktig faktor för förändring av kognitiva/affektiva variabler, då våra självbilder och affekter formas i relation till andra. Negativ självbild och stark självkontroll vid anorexia kan kvarstå efter behandling och kan öka risken för återfall. Studiens syfte är dels att beskriva självbilden på gruppnivå innan och efter behandling av unga anorexia nervosa patienter som behandlats på Stockholm Centrum för Ätstörningar. Vidare är syftet att se om självbilden förändras olika mycket, efter familjebaserad respektive individual terapi. Studien är en registerstudie och använder sig av data från kvalitetssäkringsbasen Stepwise. Totalt ingår 44 patienter. I studien mäts självbild med hjälp av Structural Analys of Social Behavior som är ett självskattningsformulär där självbilden beskrivs i åtta kluster. Anorexia Nervosa patienter har en negativ självbild som kännetecknas av självkontroll, självkritik och självhat. Trots detta upplever de att de tar hand om sig själva i högre utsträckning än normalgruppen. Vid ett årsuppföljning har självbilden normaliserats oavsett individual eller familjebehandling, vilket talar för att psykoterapi är verksamt för unga anorexia nervosa patienter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-118501 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Bergqvist, Elisabeth |
| Publisher | Umeå universitet, Psykoterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds