Att ha ett hållbarhetsperspektiv inom stadsplanering är idag en stor del av arbetet, inte minst är den sociala hållbarheten något man vill främja när städer ska formas. En del av detta arbete är bland annat att få människor ska känna sig trygga i samhället och främja tilliten till sina medmänniskor. Ett nytt stadsbyggnadsideal som formats är därmed bland annat att sammanbyggda bostadshus ska byggas med tillhörande bostadsgårdar öppna mot det offentliga rummet. Detta syns inte minst i Stockholm stad med motivationen att det privata rummet ska möta det offentliga för att främja samvaron mellan människor. Hur detta påverkar den upplevda tryggheten är därav en följdfråga. Ett flertal teorier och tidigare forskning kring trygghet i relation till den byggda miljön menar bland annat att det krävs tydlig gränsmarkering av de olika rummen för att främja det som benämns som kontroll över bostadsgården. Denna typ av kontroll är relaterad till begreppet ”ögon på gatan” som syftar till att det behövs naturlig övervakning över området, t.ex. genom fönster på alla fasader. Detta medför på så sätt att den upplevda tryggheten förstärks när det finns möjligheter att ingripa. Även hög grad av territorialitet är kopplat till större känsla av trygghet, på så sätt att man känner starkare koppling och ansvar över marken när det råder hög territorialitet. Eftersom den öppna bostadsgården blir en samverkan av hög och låg territorialitet, då marken både kan ses som en del av det offentliga och privata rummet, kan den upplevda tryggheten påverkas. I denna uppsats har en fallstudie av Norra Djurgårdsstadens öppna bostadsgårdar genomförts där attribut i den fysiska miljön, som speglar det som litteraturen menar är trygghetsbildande, har inventerats. Bland annat fanns gränsmarkeringar i form av lägre terrängmurar, olika markbeläggningar, och planteringar för att urskilja vilka ytor som tillhör det offentliga och privata rummet. Även nivåskillnader åtskilde bostadsgården från den allmänna marken. Inom den fysiska planeringen tycks det därmed råda en viss medvetenhet kring hur den öppna bostadsgårdens utformning påverkar den upplevda tryggheten. Även fast huvudfokus i Stockholm stads arbete ligger på den sociala hållbarheten och att främja interaktioner mellan människor när öppna bostadsgårdar formas, är detta något som i sin tur kan öka känslan av trygghet. / Today, having a sustainability perspective in urban planning is a big part of the field, and the social sustainability perspective is particularly important when cities are to be formed. Part of the urban planning field is, among a wide range of other things, to facilitate the feeling of security and safety in society. Thus, a new urban planning ideal that has been formed is to build housing estates with inner yards open to the public space. This is especially evident in the city of Stockholm with the motivation that the private room should meet the public in order to promote interpersonal interaction. How this affects the perceived security is therefore a consequential question. A number of theories and previous research on security in relation to the built environment talk about how clear boundary markings of the various rooms is needed to uphold what is termed control over the housing estate and its associated yard. This type of control is related to the concept of "eyes on the street" which aims at endorsing natural surveillance of the area, e.g. through windows on all facades. This means that the perceived security is enhanced when there are opportunities for others to intervene. A high degree of territoriality is also linked to a greater sense of security and reducing the fear of crime, in that one feels stronger connection and responsibility over the ground when there is high territoriality. As the open inner yards becomes a collaboration of high and low territoriality, as the land can be seen as both part of the public and private space, the perceived security can be affected. In this paper, a case study of the open inner yards of Norra Djurgårdsstaden has been made where attributes in the physical environment that reflect what the literature considers to be safety forming, have been observed. Among other things, there were boundary markings in the form of lower terrain walls, different ground coverings, and plantings to distinguish which areas belong to the public and private space. Level differences also distinguish the inner yard from the public land. Overall, there seems to be some awareness of how the open housing estate's design might affect the fear of crime. Although the main focus in Stockholm City's work is on social sustainability and promoting interactions between people when forming the housing estates and its open inner yards, this is something that can in turn increase the feeling of security.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-278550 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Janzon, Ninve |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20617 |
Page generated in 0.0022 seconds