Som invånare i en alltmer global värld, är det kanske inte konstigt att man ibland känner sig liten. Städer växer och därmed kan känslan av att tillhöra ett grannskap lätt försvinna. En känsla av rastlöshet kan göra att det är svårt att hitta något att knyta an till. Man kan argumentera om människans natur, men att människor är sociala varelser som har ett behov av att interagera med varandra, kan nog de flesta av oss skriva under på. Publika platser bör därför fylla behovet av en plats där gemenskap kan växa, men trender inom stadsplanering verkar gå i motsatt riktning. Vi behöver platser, stigar och vägar som är ämnade för oss, där det finns utrymme för möten och samspel. Vi behöver en urban miljö som stöttar vårt vardagsliv och tillåter oss att bara vara. Cultural planning är ett tillvägagångssätt och koncept som har potentialen att sammanfoga glappet mellan stadsplanering och invånarnas behov. I vår studie identifierar och utforskar vi ett nätverk av personer och grupper som är involverade i cultural planning. I nätverket är terminologin omdiskuterad och anses problematisk, vilket ledde oss till våra frågor: Vad är cultural planning? Hur kan cultural planning som koncept bli mer etablerat? Hur kan nätverket inom cultural planning stärkas? Våra mål är att definiera konceptet genom att hitta dess karaktäristiska språk. Detta för att hitta ett gemensamt språkbruk som nätverket kan använda. Vi kallar detta för unboxing cultural planning. Huvudfokus i denna studie är konceptet cultural planning. Då konceptet är så pass omfattande och mångsidigt, kommer vi att undersöka det genom olika teoretiska perspektiv baserade på olika professioner, utifrån tre utgångspunkter; cultural planning som en term, som ett tillvägagångssätt och dess värdegrund. Genom att konstruera fallstudier och analysera dem genom fyra relevanta teorier, kommer vi göra ett förslag på hur konceptet och nätverket kan bli mer etablerat. / As citizens in an increasingly global and digitalized world, everyone feels small from time to time. Cities expand and at the same time the sense of belonging to a neighbourhood decrease. It is hard to find a way to root ourselves. While arguments occur over human nature, it is safe to assert that humans are social beings, and we have a need to interact with each other. Public spaces should fill the need of physical space were communities and neighbourhoods can meet, but trends in city planning move in different directions. We need places, paths and roads that are built for us, where there is room for interaction and encounters. We need an urban everyday life that allows us being human. Cultural planning is an approach and concept that has the potential to fill the void between city planning and citizens’ needs. When talking about tools in the field of cultural planning, we must ask what tools exist and how do we use them? In this thesis we identify and explore a network of people and groups involved with cultural planning, as well as the different tools associated with it. Within the network, the term cultural planning is discussed as problematic. This led us to our questions: How is cultural planning conceptualized? How can cultural planning become more established and recognized? And how can the cultural planning network be strengthened?Our goals are to unbox the concept of cultural planning by finding its language, and during our process help the network in their future work of communicating cultural planning. We call this unboxing cultural planning. The central focus of this study is the concept of cultural planning. Since the concept is complex and not yet established, we will examine cultural planning from three starting points. Using perspectives from different professions and practitioners, we explore cultural planning as a term, as an approach, and as a collection of core values. By constructing case studies and analysing them through four relevant terms, we suggest on how to widen the concept and network of cultural planning.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-22813 |
Date | January 2018 |
Creators | Kydönholma, Josefina, Bonell, Eira |
Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds