Aim: This essay aims to identify and categorize implementation strategies that increase physical activity. This to create a picture of in what ways the efforts of increasing physical activity are done in Sweden. Method: Several literature searches were made during February 2021. Literature was searched on four governmental or institutional websites. The keywords were “physical activity” and “increase physical activity”. Through exclusion of non-relevant titles, a total of 15 publications from five different institutions were included. Through a literary analysis the implementation strategies were categorized into four subject areas; environment and city planning, school and workplace, healthcare, and collaboration between authorities. Results: Strategies that aim to create stimulating environments through city planning have a high feasibility of improving levels of physical activity. Stimulating environments can create long-term results that affect greater portions of the population. School and work places are important places where daily physical activity can be promoted. Through the educational system and the school subject sports and health, students can create a good foundation for a healthy lifestyle. Ensuring that employees have the possibility to be physically active should be in the interest of every employer, since physically active people tend to have less sick leave and have a greater work performance. In regards of physical activity, the Swedish healthcare system work mostly with secondary prevention. Counseling is the recommended method and also the mainly used method for lifestyle changes in healthcare. Counseling together with written information and continuous contact between patient and healthcare professional is proven to be the most effective way to acquire lifestyle changes. Prescripted physical activity is a concept to improve the levels of physical activity of patients and can be issued by different health care professionals. Several instances agree on the need of a coordinating structure that can oversee the work of increasing physical activity. This structure could demand that effective strategies for implementation are being followed, and could be a connection between different stakeholders. Conclusion: The different sectors investigated have wide knowledge of the impact of increasing physical activity. However, statistics and the burden of non-communicable diseases show generally low levels of physical activity in the population. The conclusion of this is that there is a lack of implementing guidelines into concrete measures that are followed in different sectors. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och kategorisera kunskapsunderlaget för implementeringsstrategier och konkreta åtgärder som främjar fysisk aktivitet i det svenska samhället, samt hur dessa praktiskt appliceras genom olika myndigheter och institutioner. Metod: Litteratursökningar gjordes under februari 2021 på fyra myndigheters eller institutioners hemsidor. Sökorden som användes var ”fysisk aktivitet” och ”främja fysisk aktivitet”. Sållning av titlar resulterade i totalt 15 publikationer utfärdade från fem olika institutioner. Genom textanalys identifierades implementeringsstrategier och åtgärder som främjar fysisk aktivitet, dessa grupperades in i fyra ämnesområden; fysisk miljö och stadsplanering, skola och arbetsplats, hälso- och sjukvård, samt samarbetet mellan instanser. Resultat: Åtgärder för att öka nivåer av fysisk aktivitet som fokuserar på att skapa främjande miljöer genom stadsplanering kan ge långsiktiga resultat som påverkar större delar av befolkningen. Det är viktigt att planera samhällen utifrån närhet, trygghet och tillgänglighet till promenadstråk, cykelvägar, parker och grönområden, samt till andra faciliteter som arbetsplatser, träningsanläggningar eller affärer. Skolan och arbetsplatsen är viktiga platser där daglig fysisk aktivitet kan främjas. Genom skolväsendet och skolämnet idrott och hälsa kan elever lära sig och skapa hälsosamma levnadsvanor. Att skapa förutsättningar så att de anställda på arbetsplatsen är fysiskt aktiva är av värde då det kan minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsprestationen. Med fokus på fysisk aktivitet arbetar hälso- och sjukvården främst med sekundärprevention, där rådgivning är den metod som rekommenderas, samt metoden som är främst använd. Rådgivning tillsammans med skriftlig information och kontinuerlig uppföljning har visats vara det mest effektiva sättet att åstadkomma livsstilsförändringar på individnivå. Fysisk aktivitet på recept är ett arbetssätt som främjar fysisk aktivitet i behandlingsform för flertalet sjukdomar och kan skrivas ut av olika yrkeskategorier inom vården. Flertalet instanser belyser behovet av en samordnande struktur som ser över det tvärsektoriella arbetet för främjandet av fysisk aktivitet. Denna struktur kan sätta krav på att effektiva implementeringsstrategier används och efterföljs, samt kan verka som länk mellan olika aktörer, myndigheter och institutioner. Slutsats: Det finns en bred kunskap kring vikten av att främja fysisk aktivitet inom de olika sektorerna som undersöks. Dock visar statistik och sjukdomsbördan på en generellt låg nivå av fysisk aktivitet i befolkningen. Detta visar på brister i att implementera riktlinjer till konkreta åtgärder som efterföljs inom olika sektorer. / <p>Idrott III</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-6806 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Falconer, Roxanne |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2021:21 |
Page generated in 0.0102 seconds