Bakgrund och problem: Svenska elithockeyorganisationer behöver ta hänsyn till många olika aspekter. Till att börja med behöver de prestera sportsligt. Samtidigt finns det andra typer av prestationer som också är viktiga. Organisationerna behöver dels prestera ekonomiskt, inte minst för att uppfylla kraven för elitlicens och överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. De har också en samhällelig roll och behöver prestera sociala värden av olika slag. Det finns vidare olika typer av intressenter som har olika preferenser och vill få ut olika saker från idrottsorganisationerna. Detta påverkar verksamhetsstyrningen. De speciella kraven på styrning, samt att det finns flera verkliga fall från när svenska elithockeyklubbar har misslyckats med sin styrning, gör det praktiskt relevant att skapa ytterligare förståelse för ämnet. Dessutom har den kommersialisering som sportbranschen stått inför de senaste åren inneburit många förändringar för sportbranschen i allmänhet. Att branschen förändras innebär att det behövs mer frekventa undersökningar vilket gör studien teoretiskt relevant. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur verksamhetsstyrning går till i elitihockeyorganisationer, och i synnerhet hur de styr ekonomisk, sportslig och social prestation. Metod: Studien är kvalitativ och har ett deduktivt angreppssätt, där en konceptuell modell skapad av tidigare litteratur låg till grund för intervjufrågor. Empiri samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer med ekonomichefer, sportchefer samt en klubbchef. Totalt ingår 5 klubbar i SHL och 3 klubbar i hockeyallsvenskan i studien. Empirin analyserades sedan med den framtagna konceptuella modellen som grund. Slutsats: Med hjälp av litteratur identiferas sex nyckelkomponenter för verksamhetsstyrningssystem: vsion, nyckelfaktorer för framgång, organisationsstruktur, strategi och planering, prestationsmätning samt belöningssystem. Studien visar att elithockeyorganisationer generellt använder många av de olika komponenterna, och att användningen av respektive komponent i flera fall går att relatera till ekonomisk, sportslig och social prestation. I svenska elithockeyorganisationer finns det vidare olika interna viljor som rör ekonomisk, sportslig och social prestation. Dessa viljor formas bland annat av de många olika krav som finns från nyckelintressenter. Hur viljorna samspelar är olika beroende på tidsperspektiv. På lång sikt samverkar ofta viljorna, medan det på kort sikt kan uppstå situationer som skapar konflikt. / Background: Swedish elite hockey organizations need to take multiple aspects into account. To begin with, they need to make sure that they perform athletically. However, there are also other kinds of performances that are important to the organizations. For example, they need to perform economically, not least in order to actually be allowed to play in the Swedish leagues. Furthermore, they need to perform socially, and produce social values of different kinds. This is all affected by the organizations´ stakeholders, who in many cases have different opinions as to what performances should be prioritized. All of these factors affect the management of the organizations. The special needs for management control, along with the real cases of failure in management of Swedish elite-hockey organizations, mean that there is practical relevance in investigating the subject. Furthermore, the sports industry has undergone extensive changes the past few years, and the industry has become more commercialized. These changes strengthen the theoretical relevance of a study in the field. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how management control is done in elite hockey organizations, and in particular how they control economic, sporting and social performance. Method: The study is qualitative and has a deductive approach, where a conceptual model created from previous literature was the basis for interview questions. Empirical data was collected through 11 semi-structured interviews with chief financial officers, sport directors and a club director. A total of 5 clubs in the SHL and 3 clubs in Hockeyallsvenskan are included in the study. The empirical data was then analyzed using the conceptual model as a basis. Conclusion: Using the literature, six key components of management control systems were identified: vision, key success factors, organizational structure, strategy and planning, performance measurements and reward systems. The study shows that elite hockey organizations generally use many of the different components, and that the respective use of components can in several cases be related to economic, sporting and social performance. Furthermore, in Swedish elite hockey organizations there are other various internal wills that relate to economic, sporting and social performance. These wills are shaped by the many different demands that exist from key stakeholders. How these wills interact is different depending on the time perspective. In the long term, the wills often work together, while in the short term there can be situations that create conflict.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-131223 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlsson, Johan, Nicklasson, Robin |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för management (MAN) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds