Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur industrihistoriska miljöer prioriteras och tas tillvara vid stadsomvandlingsprojekt, samt vilka utmaningar det kan medföra i praktiken. Studien grundar sig i en fallstudie av kvarteret Ångkvarn i Uppsala, vilket är ett tidigare industriområde som ska omvandlas till en stadsdel av blandstadskaraktär. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras genom intervjuer med inblandade aktörer i projektet och analys av kommunala plandokument. Resultatet visar att det industriella arvet i kvarteret Ångkvarn anses viktigt enligt samtliga aktörer, dels för stadsdelen Kungsängens historiska karaktär, men även för Uppsala som stad där det tidigare industriområdet lyfts som en betydelsefull del av stadens historia. Av studien framgår att totalt fyra av områdets byggnader beslutats att bevaras, vilka är tegelbyggnaderna belägna närmast ån i form av tegelsilon med tillhörande skeppselevator, industrikvarnen och jästfabriken. Dessa beslut grundar sig i byggnadernas kulturhistoriska värden, men även estetiska och monumentala aspekter har visat sig vara betydande faktorer för de bevarandebeslut som tagits. Utmaningar som kan uppkomma med att bevara ett områdes kulturella arv samtidigt som det ska utvecklas för nya ändamål handlar enligt aktörerna till största del om tekniska utmaningar, men även ekonomiska utmaningar har identifierats i studien.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-522757 |
Date | January 2024 |
Creators | Olsson, Emelie |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.002 seconds