I denna uppsats har jag gjort en kvantitativ studie, med en multivariat regressionsanalys som metod.Denna uppsats har handlat om föreningslivet och om föreningslivet påverkar individers förtroendeför politiska institutioner (förtroende för riksdag, regering och kommunstyrelserna). Syftet meduppsatsen var att ta reda på föreningarnas roll för individer och vidare om medlemmar i föreningar,antal föreningsmedlemskap i föreningar och om olika föreningstyper har högre förtroende förpolitiska institutioner. Som jag presenterat i tidigare forskning och genom teorier visar jag på attdetta är ett forskningsfält som är väletablerat inom samhällsforskningen.Uppsatsen grundar sig bland annat på de två sidor detta forskningsfält är uppdelat i:demokratiskolor och demokratipooler. Min uppsats prövar fyra hypoteser. Hypoteserna ärinfluerade av tidigare forskning som gjorts inom detta ämne, men då jag inte hittat några av dessahypoteser prövade i en svensk kontext på senare tid, ansåg jag att detta var intressant att studera.Materialet jag använt för denna uppsats kommer från SOM-institutet, 2014.I slutsaten ser vi att tre av fyra hypoteser bekräftas och genom detta bekräftas det mesta i mittteorikapitel. Hypotesen som inte bekräftas handlade om att intresseorganisationer skulle visa högstförtroende för politiska institutioner, vilket inte gick i samma riktning som Van Ingen & Van derMeer (2009). Föreningsmedlemmar har högre förtroende för politiska institutioner än individer sominte är medlemmar i någon förening. Lika så har individer med flera föreningsmedlemskap högreförtroende för politiska institutioner, som bland annat Quintelier (2013) kommer fram till. Hypotes4 som berör sidan av forskningsfältet som ser föreningar som demokratipooler, prövas genom attstudera utbildning som variabel. Nu i efterhand anser jag att jag kunde inkluderat flersocioekonomiska faktorer än endast utbildning för att ge ett tydligare svar på hypotes 4, även omden bekräftades. Jag kunde också ha kodat om min inkomstvariabel till en dummyvariabel, för attlättare undersöka variablernas relevans mot varandra. Detta blev lite svårare i denna uppsats, dåutbildningsvariabeln var kodad 0-1 och inkomstvariabeln var kodad 1-12. Det hade blivit tydligareoch lättare att analysera resultaten om de kontrollvariablerna varit kodade på samma sätt.Något som vore intressant för framtida studier är att studera individer under en längre tid, för att seom förtroendet ökar när de går med i föreningar eller om de är medlemmar i flera föreningarsamtidigt. Quintelier (2013) undersöker ungdomar (16-18 år) mellan åren 2006-2008 och studerar ökningen för politiskt intresse, social tillit, social tolerans och politisk tolerans, kopplat tillföreningslivet (Quintelier 2013: 182). Detta är ett tillvägagångssätt som skulle vara intressant attundersöka under en ännu längre tid, just för att kunna se om förtroendet ökar när man är medlem i en eller flera föreningar. / <p>2017-06-01</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-31424 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Pettersson, Joakim |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds