I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet. Resultaten visar att det inte finns en enhetlig definition av hållbarhet i Norra Djurgårdstaden men att en samsyn kunnat skapas genom en särskild organisation och ett integrerat arbetssätt mellan medverkande aktörer. Trots att arbetet hittills handlat mycket om ekologi och teknik har de boende inte helt glömts bort. Slutligen har uppsatsen även visat på flera utmaningar med att arbeta för hållbarhet inom ramarna för dagens samhällsstruktur vilket de intervjuade är medvetna om men saknar rådighet över.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-104245 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Tarrodi, Emma |
| Publisher | Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds