Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness. Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-55068 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Dahlberg, Johanna, Montero Morote, Sophia |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds