Studiens övergripande syfte har varit att studera vad som över tid ansetts vara viktigast att svensk förskoleverksamhet förmedlar till barnet utifrån styrdokumenten. Under analysen av dokumenten framträdde en skillnad i språkbruket kring vad som är ”normalt” mellan de dokument som publiceras under 1980- talet och de som sedan kommer under slutet av 90-talet och 2000-talet. Därmed kom studien även att behandla hur normalitet och normalisering tar sig uttryck över tid i dokumenten. Resultatet av studien visar att det i första hand är tre mikroteman som utgör makropropositioner i dokumenten; Normalitet/ nomadisering, Framtidsfokus samt Gruppen/ individen. Vidare fann vi att i formuleringarna rörande barn förändras och antar en mer individinriktad form i början av 1990- talet. Vi har analyserat detta, och kommit fram till att det rör sig dels om en ansvarsförskjutning av förskolan från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet men även att det 1990, av James & Prout utkommer en text som lägger grunden för en ny barnsyn, barnet och barndomen får nu ett värde i sin egen rätt och författarna argumenterar för att ”vuxenhet” inte skall ses som det slutgiltiga målet, det färdiga resultatet av barndomen. Detta medför ett nytt sätt att forska, inte bara om, utan för och med barn, ett nytt paradigm tar alltså plats i de nyare styrdokumenten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-15311 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Edel Asplund, Jennifer, Karlström, Jessica |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds