In Kenya, lack of clean cooking services affect around 80 % of the population. A range of improved cookstoves (ICS) have been produced to address this. This study aims to investigate the long-term usage of an improved stove, the biochar producing gasifier. The stove was distributed to 150 rural households divided between three regions in Kenya, in a research project in 2016. This follow-up study looked at areas of stove satisfaction and dissatisfaction among participants, as well as identifying key factors which separate users from non-users. All 150 were asked a few questions over the phone and 30 were visited for in-depth, survey-based interviews. Most households used the traditional three stone open fire stove for everyday purposes, sometimes complemented by the gasifier or other ICSs[CS1] [CS2] . 60 % of households used the gasifier at least monthly. Users and non-users rated the gasifier stove similarly. They varied in terms of stove ownership with users owning on average half a stove more than non-users. User households were generally larger. The gasifier was a fuel efficient stove and created little smoke, but was considered too small and required tiresome fuel preparation. The reported problems cannot be fixed unless thoroughly changing the stove design and possibly the gasification process itself, and without addressing them the gasifier is unlikely to replace the three stone stove. The study recognizes the potential of the gasifier as an improved stove, but calls for creative redesign in order to achieve mass adoption. / I Kenya påverkar bristen på matlagningsutrustning som är säker ur hälso- och miljösynpunkt runt 80 % av befolkningen. Traditionellt lagas mat över öppen eld. En mängd spisar har producerats i syfte att förändra detta. I denna studie undersöktes långtidsanvändningen av en spis, en biokolsproducerande förgasningsspis. Spisen delades ut till 150 hushåll på landsbygden, jämnt fördelade på tre regioner i landet i ett forskningsprojekt år 2016-7. Denna uppföljningsstudie tittar på vilka aspekter hos spisen som forskningsdeltagarna tyckt om respektive funnit utmanande, samt vad som skiljde användare från de som slutat använda spisen. En kort telefonintervju gjordes med alla, och med 30 gjordes djupgående, enkätbaserade intervjuer. Resultaten visade att de flesta hushåll lagade mat över öppen eld till vardags, ibland kompletterat med förgasningsspisen eller andra spisar. 60 % av hushållen använde förgasningsspisen minst en gång i månaden. Användare och icke-användare hade liknande åsikter om förgasningsspisen. Användare ägde i genomsnitt en halv spis mer än icke-användare. Hushåll som använde förgasningsspisen var generellt sett större. Förgasningsspisen ansågs vara en bränslesnål spis och bara skapa en liten mängd rök, men ansågs vara för liten. Den krävde också mer ansträngande bränsleförberedning. De rapporterade problemen går inte att åtgärda utan att ändra förgasningsspisens design i grunden och eventuellt själva förgasningprocessen, och utan att åtgärda dem kommer förgasningsspisen sannolikt inte att ersätta matlagning över öppen eld. Studien understryker förgasningsspisen potential, men kräver kreativ omdesign för att uppnå massanvändning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-322747 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lagerhammar, Alice Håkansson, Sandgren, Noah |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22691 |
Page generated in 0.0017 seconds