Bakgrund: När ett suicid intträffar efterlämnar ofta den personen en närstående. Forskning visar att de närstående som mist en anhörig i suicid riskerar att själva hamna i ohälsa med en ökad suicidrisk som följd. Ohälsan hos de närstående kan variera men många gånger har den inslag av psykosomatiska besvär. Efter anhörigs suicid upplever flertalet av de närstående känslor av skuld och skam. Forskning visar att dessa känslor fördröjer sorgeprocessen för de närstående. Samtal om sina upplevelser ger en möjlighet till läkning enligt forskning. En läkning av det som de upplevt kan möggliggöra en försoning hos de närstående för att sedan underlätta för att hoitta en ny meningsfullhet i livet. Tidiga insatser där hjälp och stöd kan vara en hjälp. Det förebyggande arbetet med stöd till närstående har ingen tydlighet, gällande vem eller vilka som bär ansvaret för att uppföljning sker. Tydlighet saknas även hur arbetet sker, där det sker någon form av uppföljning. Syfte: Syftet med sudien var att beskriva mötet med närstående som mist en anhörig i suicid utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Där åtta sjuksköterskor intervjuades och där det insamlade datamaterialet sedan analyserades och bildade kategorier och underkategorier. Resultat: Efter dataanalysen bildades tre kategorier och åtta underkategorier, med första kategorin "Lyhördhet och stöd i en kaosartad situation" med underkatergorierna "Den överrumplande första kontakten", "När det värsta har hänt", "Skulden och skammen som behöver komma upp till ytan" och "Att lyssna och stimulera till läkning". Den andra kategorien "Känslomässigt krävande" med underkategorierna "Att själv bli påverkad" och "Någon att reflektera med". Tredje och sista kategorin "Behov av stöd" med underkategorierna "Önskar en bättre vård och uppföljning" och "Önskar bättre förutsättningar och tillgänglighet". Slutsats: I arbetet med att minska risken för suicidrisk hos de närstående är stöd i form av samtalsstöd en god hjälp för de närstående. Sjuksköterskorna som möter närstående efter anhörigs suicid berörs med olika känsloreaktioner och som kan medföra att risk för ökad stressnivå föreligger. en formell stuktur i organisationen där team med olika personalgrupper kan vara ett stöd i arbetet med närstående som mist anhörig i suicid, och som kan vara ännu ett led i arbetet med suicidpreventionen nationellt- och i förlängningen på en internationell nivå. / Background: When a suicide occurs that person often leaves one or more close ones behind. Research shows that the close ones who lost somone in suicide, risk illness temselves and have an increased risk for suicide as a consequence. After relatives suicide, feelings of shame and guilt are common and research shows that these feelings delay the grieving process. Talking about the experiences opens up a possibility for healing according to research. A healing of the previous experiences may lead to reconciliation among the close ones, that a relatives suicide often meaningsfulness in life. Nurses who meet close ones after a relatives suicide often experiences their own greif during and after the meeting with the close ones and may experience an increased level of stress. Nurses, like the close ones to a relativessuicide, also experiences feelings of shame and guilt accordning to research. Early intervention in the work with close ones to relatives suicide has shown to be a good support and help for the close ones. Research shows that nurses also are asking for support in their work with close ones who lost a relative in suicide. Purpose: The purpose of the study was to describe the interaction with closly related who lost a relative in suicide from nurse´s experiences. Method: An empirical qualitative study with an inductive approach. Eight nurses were interviewed where the collected data was analysed and formed categories and subcategories. Result: After the analyse of data three categories emerged and eight subcategories, with the first category "Sensitivy and support in a chaotic situation" with the subcategories "The startle first contact", When the worst has happened", "The quilt and shame need to come up to the surface" and "To listend and stimulate healing". The second category "Emotional demand" with subcategories "To be affected yourself" and "Somone to reflect with". The third and last category "Need for support" with subcategories "Wanting better care and foll-up" and "Wanting better conditiond and availability". Conclusion: In the work of reducing the risk for suicide among close one, supporting in form of healing conversation is a good help for the close ones. Nurses who meet close ones after a relatives suicide are affected with different emotional reactions that may resultat in risk for high level of stress. A formal structure in the organization where teams with different personal groups may be a support in the work with close ones who lost a relative in suicide. This may be a another lead in the work with suicide prevention, national and in the long run on an international level.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-103729 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Evysdotter, Annelie |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds