Studien har undersökt upplevelsen av att vara anhörig till frihetsberövade samt utforskat anhörigas tillgång till stöd. Vidare har studien undersökt huruvida anhöriga upplever ett krav att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. I den tidigare forskningen som presenteras i studien beskrivs det att anhöriga till frihetsberövande kan drabbas av bland annat försämrad ekonomi, stigmatisering och stress. Bland den tidigare forskningen finns det en avsaknad av studier som undersöker detta ämne utifrån en svensk kontext, framförallt rörande vuxna anhöriga. Detta kan indikera på en kunskapslucka inom det svenska forskningsfältet och ämnet kan därför behöva utforskas i syfte att uppmärksamma målgruppens behov. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och fem intervjuer har genomförts som har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån intervjuerna har en tematisk analys utförts i syfte att framföra studiens resultat. Respondenternas svar har tolkats utifrån Foucaults teori om makt, Goffmans beskrivning av stigma och begreppet skam. I resultatet framkommer det bland annat att anhöriga till frihetsberövade upplever skam och krav på att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. Anhöriga upplever också att Kriminalvård och Socialtjänst bemöter dem illa vilket har genererat en negativ syn på svenska myndigheter / This study aims to investigate the impact on relatives of incarcerated individuals, as well as the availability of support services for these relatives. Additionally, the study explores whether relatives feel a sense of responsibility to contribute to the reintegration of the incarcerated individual into society. To conduct this research, semi-structured interviews have been conducted with relatives who currently have incarcerated close ones. The findings have been analyzed using shame and stigma, as well as Foucault's theory of power. Results indicate that relatives experience changes in their financial situation, feel pressure to provide support to the incarcerated one to prevent them from relapse, and often face canceled visitations. Moreover, many respondents have expressed negative views towards the justice system due to their ill treatment. Social media serves as a support system for the majority of respondents, although there is also a presence of shame and stigma within the target group in other contexts. The motivation behind studying this topic is because of the lack of research on relatives of incarcerated individuals within the Swedish context. Additionally, there is a hope that by raising this issue, relatives can actively participate in the reintegration process for their incarcerated relatives, resulting in increased well-being for both parts
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-111891 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Ahmadzai, Shabnam, Rindhoff, Vendla |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds