<p>Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.</p><p>För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.</p><p>Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade.</p><p>Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd.</p><p>Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling.</p><p>Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-20112 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hannell, Jakob, Helas, Nina |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0014 seconds