Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter. Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-417823 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Tholcke, Sara |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds