Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun. Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen. Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling. Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser. Utifrån den deskriptiva analysen av ortens dagsläge togs en strategi för utvecklingen av orten fram. Resultatet blev att orten har flera attribut som pekar mot att orten har strukturen av en förort. Exempel på detta är att ortens serviceutbud främst består av dagligvaror trots ett relativt stort befolkningsunderlag. Flera av områdena i orten består nästan uteslutande av villabebyggelse och ortens befolkning är homogen utifrån att det är främst svenskfödda med stor andel barnfamiljer. Det bor få yngre och äldre i orten och genomsnittsinkomsterna är höga, och i vissa områden riktigt höga. Det finns förhållandevis få arbetstillfällen i orten och de som finns är främst lokaliserade till området Attarp-Backamo i centrala delarna av orten. Den lokala identiteten är inte lika stark som i andra mindre orter i kommunen. Stor del av befolkningen jobbar i Jönköping och kollektivtrafik, service och regionala förutsättningar har fokus på Jönköping. Ortens roll i ortssystemet är till viss del utspelad eftersom orten är så pass beroende av Jönköpings serviceutbud. De butiker som finns säljer främst dagligvaror och varor långt ner i hierarkin. Konkurrensen från Jönköping gör att mindre butiker med sällanköpsvaror inte klarar sig i orten. Däremot fungerar orten som servicecentra för många mindre orter runt Bankeryd, och detta basutbud är viktig att bevara. Inför framtiden kommer de val gällande byggnationer att vara viktiga. Om man fortsätter att bygga villor i orten kommer orten behålla samma struktur idag, och det finns en risk att orten blir mer av en idyllisk villaförort för barnfamiljer. Å andra sidan vill människor bo i villor i lugna områden, och det finns efterfrågan på villor i kommunen. Om man väljer att bygga flerfamiljshus kan det innebära att befolkningen blandas upp mer, vilket kan leda till att orten livas upp. Det finns stor efterfrågan på lägenheter, både för yngre och äldre som just nu utgör en förhållandevis liten andel av Bankeryds befolkning. Risken är att orten tappar den struktur som de som flyttat till orten eftersträvar. Å andra sidan kommer inte byggandet av ett antal flerfamiljshus att innebära en total omvandling av ortens struktur. De kommer troligtvis mest innebära att fler kan bo kvar i orten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:vxu-1573 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Magnusson, Dick |
| Publisher | Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds