This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-39141 |
| Date | January 2016 |
| Creators | de Vreeze, Marcus |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds