Syftet med denna uppsats är delvis att undersöka hur en del av vården, närmare bestämt tandvården, gjordes tillgänglig för en större del av den svenska befolkningen. För att kunna göra detta så har följande frågeställningar använts: 1. Vilka argument för en allmän tandvård presenteras mellan åren 1904–1938 och hur förändras de under tidsperioden? 2. Vilka diskurser går att finna i argumentationen under tidsperioden 1904–1938?? 3. Sker det någon förändring av diskursen under tidsperioden 1904–1938? Det empiriska materialet i uppsatsen består av 15 motioner som har analyserats först utifrån ett argumentationsteoretiskt perspektiv där de skrivna motionerna har brutits ner till en tes som är underbyggd av motionens argument. Argumenten har sedan kategoriserats vilket resulterade i fyra grupper, (1) tandrötans spridning, (2) skoltandvården, (3) tandvården för den övriga befolkningen och (4) tandläkarnas inställning till lösningen av tandvårdsfrågan. Utifrån dessa kategorier har sedan riksdagsledamöternas olika argument tolkats inom ramen för diskursanalysen vilket resulterat i tre diskurser. Den första är en befolkningspolitisk diskurs som syftar till att skapa en friskare och mer arbetsför befolkning. Den andra är en ekonomisk diskurs där individen i stor utsträckning pekas ut som ansvarig för sin egen hälsa. Den tredjediskursen är en folkhälsodiskurs som framför allt framträder efter 1924 där staten tar ett allt större ansvar för befolkningens tandvård som finansieras kollektivt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-194849 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Widén, Björn |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds