I samband med årsskiftet 2019–2020 erfar världen att ett nytt coronavirus upptäckts. Under våren 2020 är pandemin med den nya smittan COVID-19 ett faktum. För att förhindra smittspridning går Världshälsoorganisationen ut med olika riktlinjer och rekommendationer. Ur ett icke-medicinskt perspektiv gavs bland annat följande råd: social distansering, flexibelt arbete och distansarbete. En storskalig global omställning till distansarbete påbörjades. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkat medarbetarens sociala liv och psykiska hälsa i samband med den snabba omställningen till distansarbete i hemmet på grund av COVID-19 pandemin. Inkluderade artiklar bearbetades utifrån en induktiv ansats och analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genomsyras av dualitet och lyfts fram i tre kategorier Arbete, Förändringar i vardagen och Hälsa. Inom Arbete visar sig flera fördelar som sparad restid, tidsanpassning, flexibilitet och arbetsautonomi men även nackdelar som avsaknad av kollegor, prokrastinering, ökad arbetsbelastning. Förändringar i vardagen visar livsstilsförändringar som sämre kost och mindre fysisk aktivitet men även det motsatta. De sociala kontakterna förändras och social isolering upplevs. Hälsa visar både en förbättrad liksom en försämrad fysisk och psykisk hälsa detta utifrån arbetssituationen i hemmet med distraktioner från privatlivet gentemot arbetet och tvärtom samt arbetsplatsens faktiska utformning i hemmet. / Around New Year of 2019-2020, the world learned that a new coronavirus had been discovered. In the spring of 2020, the pandemic with the new infectious disease COVID-19 was a fact. To prevent the spread of infection, the World Health Organization issued various forms of recommendations. From a non-medical perspective, the following advice was given: social distancing, flexible work and teleworking. A large-scale global transition to teleworking began. The purpose of this literature study was to investigate the factors that have affected the domestic worker's social life and mental health in connection with the rapid transition to telework due to the COVID-19 pandemic. Included articles were processed based on an inductive approach and analyzed through a qualitative content analysis. The result is filled with duality and is highlighted in three categories Work, Changes in everyday life and Health. In Work, findings show several advantages such as saved travel time, time adaptation, flexibility and work autonomy, but also disadvantages such as lack of colleagues, procrastination, increased workload. Changes in everyday life show lifestyle changes such as poorer diet and less physical activity, but also the opposite. The social contacts change and social isolation is experienced. Health shows both improved and deteriorating physical and mental health based on the workplace and the work situation at home with distractions from work towards the private life and vice versa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-86281 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Näslund, Lena |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds