Trädgårdsterapi är en behandlingsmetod där deltagarna genomgår ett program baserat på upplevelser och arbete i en terapeutisk trädgård med stöd av ett multidisciplinärt team med syftet att behandla olika sjukdomstillstånd. I Sverige tillämpas trädgårdsterapi främst vid vård av psykisk ohälsa som depression, utmattningssyndrom och schizofreni. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken effekt trädgårdsterapi har visats ha vid olika sjukdomstillstånd. Därför genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, APA Psychinfo samt Swemed+ vilket resulterade i tio experimentella studier. Dessa har kvalitetsgranskats och deras resultat har bedömts och sammanställts. Studierna undersöker: cancer i palliativ vård, schizofreni, demens, stroke, smärta, depression och utmattningssyndrom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Många av studierna har metodologiska problem som sänker deras kvalitet och bevisvärde. Det finns inget stöd för att trädgårdsterapi skulle kunna användas för att öka livskvaliteten i palliativ vård för patienter med cancer. Det har inte heller visats fungera bättre än konventionell behandling vid stroke-rehabilitering eller för att förbättra stämningsläget hos personer med demens. Däremot har trädgårdsterapi visats ha gynnsamma effekter på symptomen vid schizofreni, depression och långvarig smärta samt bidra till rehabilitering av depression och utmattningssyndrom. De positiva effekterna på flera av sjukdomstillstånden visar att behandlingen kan ha potential att öka hälsa och lindra sjukdom. Detta kan motivera till ytterligare studier och en fortsatt utveckling av trädgårdsterapin. / Horticultural Therapy is an activity where the participants are working in and experiencing a therapeutic garden with the support of a multidisciplinary team with the aim to treat various illnesses. In Sweden the method is mainly used to treat mental health problems such as depression, fatigue and schizophrenia. The objective of this paper was to examine the effects of horticultural therapy on different illnesses. To reach the objective a review with a systematic approach was performed. A key word search was made in the databases PubMed, APA Psychinfo and Swemed+ which resulted in ten experimental studies that has been used for analyses in this paper. The quality of the studies has been examined and the results have been evaluated and compiled. The included publications examine palliative care, schizophrenia, dementia, stroke, pain, depression, fatigue and cardiopulmonary diseases. Several of the studies have methodological shortcomings which limits their quality and evidential value. There is no evidence that horticultural therapy could be used to improve the quality of life in cancer patients in palliative care. Neither has it been shown to perform better than conventional treatments in the rehabilitation of stroke or to improve the mood of persons with dementia. However, horticultural therapy had significant positive effects on the symptoms of schizophrenia, depression and chronic pain and contributed to the rehabilitation of depression and fatigue. The positive effects indicate that horticultural therapy could potentially contribute to promoting health and treating disease. This could motivate further studies and a continued development of the treatment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-438674 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Plogen, Anders |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0176 seconds