Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns. Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-23733 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Eriksson, Jakob, Mara, Adelin |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0077 seconds