Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen. 67,9 % hade kontaktat för fysiska orsaker där ”längd och vikt”, ”gjort mig illa” och ”huvudvärk” var vanligast. För psykisk ohälsa var siffran 10,7 % och ”stress” vanligast förekommande. Ingen skillnad mellan könen kunde påvisas i antalet kontakter samt kontakter för fysiska respektive psykiska orsaker. Mellan årskurserna finns det en skillnad gällande i antalet besök (p = 0,02) och antalet besök för fysiska orsaker (p = 0,005), där årskurs 7 är mest frekvent att söka. Majoriteten (64,2%) av deltagarna ville helst kontakta skolsköterskan direkt via den öppna mottagningen. Slutsats: Det är främst via den öppna mottagningen som elever tar och vill kunna komma i kontakt med skolsköterskan. Det finns en skillnad mellan årskurser i antalet besök hos skolsköterskan samt antalet besök för fysiska orsaker. / Aim: The aim of this bachelor thesis was to examine how and why high school students contacted their school nurse. Furthermore the aim was to examine if there was a difference between genders and grades pertaining to number of contacts with the school nurse and number of contacts because of physical respectively mental reasons. Method: Quantitative descriptive study design using questionnaires. 151 students in grades 7-9 were asked to answer a questionnaire, 74% (n = 112) of the population participated. Results: The majority of the students contacted the school nurse through the nurse’s office. 67.9% had contacted concerning physical health issues which "height and weight", "hurt me" and "headache" was the most common. For mental issues the same number was 10.7 % and “stress” most common. There was no significant difference between genders in relation to number of contacts with the school nurse or physical or mental reasons for contact. However there was a significant difference (p = 0.02) between grades pertaining to relation to number of contacts and to physical reasons for contact (p = 0.005), which grade 7 is most frequently. Most (64.2 %) pupils would like to contact the school nurse through the nurse’s office. Conclusion: The students prefer to have direct contact with the school nurse at the nurse´s office. There is a difference between grades in the number of visits to the school nurse and the number of visits for physical reasons.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-192504 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Nyström, Fabian, Öqvist, Pia-Maria |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds