Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1-3 kan få pedagogiska verktyg att bli integrerade i deras programmeringsundervisning. Studien har också undersökt hur lärarens egna kompetens kring pedagogiska verktyg är samt hur elevernas reaktioner är vid användandet av pedagogiska verktyg. Detta perspektiv har diskuterats tidigare men inte i anslutning till regeringsbeslutet från mars 2017 om stärkt digital kompetens i skolan. Studien baserar på en kvalitativ forskning där sex stycken lågstadielärare från tre olika skolor har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De kriterier som användes vid urvalet var att respondenterna skulle vara behöriga lärare som undervisar eller har undervisat årskurs 1-3 i matematik/teknik där programmering används. Studien visar att flera lärare oavsett tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens, tillgång och utbud använder sig av olika metoder för att få in olika pedagogiska verktyg i programmeringsundervisningen. Det finns gott om pedagogiska verktyg men varje lärare får ta mycket eget initiativ och lägga ner mycket egen tid för att hitta nya och relevanta verktyg. Det verkar dock som om de anser det mödan värt eftersom samtliga respondenter uppgav att eleverna reagerar väldigt positivt på att lärarna använder sig av olika pedagogiska verktyg och olika metoder i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72621 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, Emma |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds