Hjärtsvikt drabbar i Sverige uppskattningsvis två till tre procent av befolkningen. Tillståndet är ingen sjukdom utan ett sammankopplat syndrom med flertalet olika påverkande faktorer. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök samt återkommande vårdtillfällen inom slutenvård. Vid utredning och diagnostisering av hjärtsvikt är det viktigt med anamnes, samt provtagning och ultraljudsundersökning. Graden av hjärtsvikt klassificeras efter förmåga och ger en uppskattning av patientens tillstånd. Akut hjärtsvikt kan uppstå vid flertalet kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis akut koronart syndrom. Hjärtsvikt kan inte botas, behandling syftar till att förstärka hjärtats pumpfunktion, samt lindra och behandla symtomen som uppkommer. Vanligast förekommande symtom är andningsrelaterade besvär vid ansträngning, i senare skede även i vila. Även sömn, trötthet, nedsatt fysisk kondition och utmattande symtom såsom vid fatigue. Mot bakgrund av detta kroniska tillstånd är det viktigt att akutsjuksköterskan utför omhändertagandet i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och att patienten blir delaktig och får förståelse för sin egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva påverkande faktorer avseende sömn, trötthet och fatigue hos patienter med hjärtsvikt utifrån ett akutsjukvårdskontext. Som metod genomfördes en litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar genomfördes via databaser såsom PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Även manuell sökning gjordes. Totalt inkluderades 21 artiklar, alla etiskt prövade. Vid bearbetning av insamlad forskning kunde ett flertal teman urskiljas bland resultaten. Dessa syftade till ökad kunskap och förståelse för fysisk aktivitet och träning, trötthet och fatigue, egenvård med support från sjukvården. Forskningen var både kvalitativ och kvantitativ, denna mixade metod gav möjligheten att få svar på både fysiologiska faktorer som påverkar, samt även den upplevda känslan hos patienten med hjärtsvikt. Större andelen av insamlat material visade på sambandet mellan sömnproblem, trötthet, utmattning och fatigue, detta i korrelation med nedstämdhet och tyngdkänsla. Vid intervention påvisades positiva utfall avseende livskvalitet. Studiens slutsats visar på vikten av att se patienten med hjärtsvikt ur ett flerdimensionellt perspektiv. Det var av vikt för sjukvården att ha kunskapen om vilka faktorer som var utlösande och kunde förutspå vad som bidrog till trötthet och fatigue. Mot denna bakgrund kan en mer fördjupad förståelse uppnås och möjligheten till personcentrerad vård öka. / Heart failure affects approximately two to three percent of the population in Sweden. The condition is no disease but a linked syndrome with several different influencing factors. Heart failure is a common cause of medical care and recurring inpatient care. When examinating and diagnosing heart failure, it is important to have the medical history, as well as blood sampling and echocardiography. The degree of heart failure is classified according to ability and provides an estimate of the patient's condition. Acute heart failure may occur in most cardiovascular diseases, such as acute coronary syndrome. Heart failure can not be cured, treatment aims to strengthen the heart's pumping function, as well as relieve and treat the symptoms that occur. The most common symptoms are respiratory distress during exercise, later on even at rest. Also, tiredness, impaired physical fitness and exhausting symptoms such as fatigue. In view of this chronic condition, it is important that the emergency nurse performs the care in accordance with evidence-based nursing and that the patient becomes involved and understands his or her own care. The aim of this study was to describe the factors affecting sleep, tiredness and fatigue in patients with heart failure based on an emergency medical context. A literature review was conducted as method to answer the purpose. Data collection of scientific articles was carried out through databases such as PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Manual searches were also conducted. The total number of articles included was 21, all ethically approved. When processing collected research, a number of themes could be distinguished. These were aimed to increase knowledge and understanding of physical activity and exercise, tiredness and fatigue, self-care with support from the medical service. The research was both qualitative and quantitative, this mixed method gave the opportunity to respond to both physiological factors that affect, as well as the perceived feeling of the patient with heart failure. The results in the research showed the importance of identifying the patient with heart failure from a multidimensional perspective. The larger proportion of collected material resulted with the connection between sleep problems, tiredness, exhaustion and fatigue, in correlation with depression and feeling of burden. In intervention, positive outcomes were identified regarding quality of life. The conclusion of the review showed the importance for the medical care, to have knowledge of which factors were triggering and could predict what contributed to tiredness and fatigue. With this knowledge, a more in-depth understanding can be achieved and the possibility of person-centered care increases.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2971 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Johansson, Maria, Sandell, Ann-Charlotte |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds