<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.</p><p><strong>Problemformuleringen</strong> för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är:</p><ul><li>Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. </li><li>Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. </li><li>Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna.<em> </em></li></ul><p><strong>Metod:</strong> För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor.</p><p>I vår <strong>empiri</strong> kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I <strong>analysen</strong> ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan.</p><p><strong>Resultat och slutsatser</strong> av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.</p><p> </p> / <p><p><strong>Background and rationale: </strong>In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences.</p><p><strong>The research question</strong> for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis?</p><p><strong>The aim</strong> of the dissertation is:</p></p><ul><li>To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. </li><li>To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami.</li><li>To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence</li></ul><p><strong>Methodology: </strong>We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor.</p><p>In our <strong>field study</strong> we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations.</p><p><strong>Results and conclusions</strong> drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs.</p><p>.</p><p><em> </em></p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-37033 |
Date | January 2008 |
Creators | Adrian, Ninnie, Paulsson, Sofie |
Publisher | Stockholm University, School of Business, Stockholm University, School of Business |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0029 seconds