Sedan på 80-talet startade diskussionerna om hållbarhet med sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner i Brundtlandskommisionens rapport Our Common future (1987). I dagsläget finns det olika definitioner av social hållbarhet. Begreppet mångtydigt i dess karaktär, eftersom det kan betyda olika saker beroende på situation. Denna fallstudie syftar till att skapa förståelse och skapa ny kunskap om begreppet social hållbarhet i relation till transportplanering. Transportplanering presenteras ofta i kvantitativa och numeriska värden som antalet motorvägar som byggs och tids- och kostnadseffektiviseringar. Det är de tekniska dimensionerna som står i förgrunden medan de sociala dimensioner ofta blir underordnade i traditionell transportdiskurs (Keivani & Shirazi, 2019:59). Studien undersöker hur social hållbarhet tolkas i kommuners transportplaneringspraktik och hur det beskrivs i plandokument på regional nivå. Studien syftar till att skapa förståelse för vad social hållbarhet innebär i regionalt och kommunalt transportplaneringsarbete. Studien utgår från en kvalitativ metod där en intervjustudie har gjorts. Detta kombineras med en kvalitativ textanalys i form av en dokumentstudie av regioners policydokument som berör social hållbarhet och transportplanering. Studien inleds med en kartläggning av kunskapsläget gällande social hållbarhet i en transportplaneringskontext. I studiens ramverk lyfts det fram forskning om aspekter som berör begreppet och dess mångtydighet, ojämlikhet, rättvisa och fördelning av resurser till de som behöver det mest. Studien visar att regioner kopplar till social hållbarhet i transportplaneringen är aspekter som rättvisa, tillgänglighet och jämlikhet. Men det finns också en problematik där det inte prioriteras tillräckligt mycket medel till de grupper som faktiskt behöver prioriteras i transportsystemet. Studien visar också att på kommunal nivå tolkas social hållbarhet på flera olika sätt. I vissa fall tolkas begreppet mer som ett kontextberoende begrepp. I vissa fall saknas det en tydlig avgränsning av begreppet vilket leder till svårigheter med att förstå hur transportplanering bidrar till den sociala hållbarheten. / Since the 1980s, discussions on sustainability with social, ecological and economic dimensions started in the Brundtland Commission's report Our Common Future (1987). Today, there are different definitions of social sustainability. The concept is ambiguous in nature, as it can mean different things depending on the situation. This case study aims to create understanding and new knowledge about the concept of social sustainability in relation to transport planning. Transport planning is often presented in quantitative and numerical values such as the number of motorways built and time and cost efficiencies. It is the technical dimensions that are in the foreground while the social dimensions are often subordinated in traditional transport discourse (Keivani & Shirazi, 2019:59). The study examines how social sustainability is interpreted in municipal transport planning practices and how it is described in planning documents at the regional level. The study aims to create an understanding of what social sustainability means in regional and municipal transport planning work. The study is based on a qualitative method where an interview study has been conducted. This is combined with a qualitative text analysis in the form of a document study of regional policy documents relating to social sustainability and transport planning. The study begins with the state of knowledge regarding social sustainability in a transport planning context. The study's framework highlights research on aspects relating to the concept and its ambiguity, inequality, justice and the distribution of resources to those who need them most. The study shows that regions link social sustainability in transport planning to aspects such as justice, accessibility and equality. But there is also a problem where not enough funds are prioritised for the groups that actually need to be prioritised in the transport system. The study also shows that at municipal level, social sustainability is interpreted in several different ways. In some cases, the concept is interpreted more as a context-dependent concept. In some cases, there is no clear delineation of the concept, which leads to difficulties in understanding how transport planning contributes to social sustainability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67189 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Bark, Asker, Rosén, Stina |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds